Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - GOR ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pattok (d. ä. bak-stickare, af patt, patta, ars, säte,
påsketet, v. a. stinga; påsketeje, sammandr. påskeje
= stickande, den som sticker), lägger sina ägg
under renens hud på ryggen och sidorna, ej i
näsborrarne såsom nosstynget (Oestrus Trompe). De
ur dessa ägg utkläckta larver kallas, då de i maj
månad äro fullvuxna och färdiga till förpuppning
af Lapparne kurbma, gurbme el. kurmut, kormot.
Ordet är urgammalt och har talrika fränder,
hvaraf vi här anföra några. Fin. kärmet, orm;
kermeinen el. kärmehinen, full af ormar; moes. vaurms,
m. orm; fht. wurm, m. orm, mask (Graff 1,1043);
fsax. wurm; fe. vurm, vorm, vyrm, m. id.; e.
worm, m. mask; fn. ormr, m. orm; d. orm, m.
orm mask; n. orm, m. a) orm; b) mask; deraf
kvitorm, skolorm; korme, en insektlarv, som
uppkommer i huden på kor och andra djur (Aas.,
233. Hb., 271); lat. vermis (ursprungl. quermis;
jfr Bopp, vergl. gr., 2:a uppl. 1, 2, 109), m. mask;
skr. krimi, m. insekt; mask; mahratt. kirima, m.;
zig. kirmo, gérrmo (pl. gerrmê), m. mask; hindost.
kirm, orm; pers. ?[farsitecken]? kirmiz; buchar. girm,
m.; kurd. kermi; lit. kirminis, id.; osset. k’alm, m.
mask; orm (Sjögren); alban., krimb, m. mask;
fornslav. ćrümnüii; ryss. ćévy, m.; illyr., pol., böhm.
ćerv; ir. cruimh, id.; cy. gweryn, m. mask i
ryggen på hornboskap; bret. garv, m. mask. Bopp
anser att skr. kram, att gå, är ordets rot, hvadan
skr. krimi, m. insekt, mask, kan anses såsom en
försvagad form af krami.
GóRMA, v. n. 1 1) eg. gräla för ingenting, kälta,
skrika, tala mycket och högljudt. Riksspr.; 2)
häftigt gråta. Vg. (Hof). Jfr fe. gearmjan,
girmian, v. n. rugire. Ps. 37: 8; irl. gairm, gräla,
ropa; bret. garmi, id.
Górmer, m. grälmakare; storpratare. Sm.,
nk. Górmare, m. Sdm.,sk. Górmhals, m. Sk.
(Lugg.). Górmihej, m. Sk. (Vemm.).
Górm-stake, m. grälmakare. Sdm.
Górmut, adj. trätgirig, kinkig. Gvórmät,
adj. 1) grälaktig, trätgirig, kinkig; 2) oredig,
som talar utan sammanhang. Vb.
Grabb, f. grof hand. Kl. Grabbur, f. pl.
grofva händer. Sdm. Bret. kraban, f. a) öppna
handen; b) klo; fn. greip (af gripa, v. a.), f.
Grabba-näve, m. 1) stor hand. Nk.
Grabbnäva, m. id. Fl. (Öb.); 2) dugtig näfve full.
Vm.,nk. Eljest grabbnäve, m. id. Allm.
Grabbatag, grabbtag, krabbatag, krabbetag,
n. 1) ett fullt tag med hela handen; 2) rik
fångst. Allm. Bret. krabanad, m. ”griffade, ce
qui peut etre contenue eritre les griffes”.
Grabbla, v. n. 1 (freqv.) 1) ej med
säkerhet kunna taga i något; 2)ovårdsamt handtera.
”Du grabblar så möet att dä går sönder”. Sm.
E. to grabble, larma, ovårdsamt handtera.
Gramma i, v. a. o. n. 1 1) gripa i; 2)
taga mycket och oförskämdt. ”Han grammar
i fatet”. S. Sk. Jfr gael. gream, f. greim, m.
apprehensio; morsus.
Grams, m. en hand full. ”Jö tog fulla
gramsen”. Hs. (Db.).
Gramsa, v. n. 1 taga med fulla handen. Hs.
D. gramse; ns. grapsen, ”mit einem
geschwinden griff zu sich reissen oder raffen” (B.W.B.
2, 536); it. gremire.
Grams, m. en som äter hastigt, så att det
krasar. Hl.
Grand (grånn, graun), n. skada. ”Dä gör
mej inte grann”. Sm.,kl. Fn. grand, n. a)
skada; b) sorg, bekymmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
