Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- H
- HYD ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HYDING, m. pojke, yngling. Gósshyding, m.
id. Ul. Jfr hynting.
HYFFSA, f. större eller mindre
sammantrasslad del, t. ex. af band, tråd o. d. Garnhyffsa,
tråhyffsa, f. Kl.,sm.
HYGGA SEJ, hygge, hyggja, s. hug.
HYGRU, m. 1) högra handen; 2) högra
hästen. G.
HYKA, v. n. draga sig undan (af skrämsel).
”Hyka för nået”. Sm. Fn. hika, v. n. vika
tillbaka.
HYKKÄL (pl. hykklän), m. häl. ”Vakt
hykklän diin”, akta dina hälar. Vb. Hykklar (hikklör),
m. pl. ”Setta å hikklönö”, sitta på hälarne. Hs.
(Bj.). N. hykjel, m. knähas, knäled på djurens
bakben; Hykje, v. n. huka sig ner, sätta sig på
huk. Jfr ns. hakke, häl (B. W. B. 2, 565.
Richey, 85).
Hikkla, v. n. 1 sitta på hälarne. Hs. (Db.).
HYL, hylka, s. häla 1.
HYLA, v. n. 2 1) tjuta. Sk.,hl.,bl.,sm. Häulä,
G.; yla, id. Åm. Hyyl (ipf. -ä), v. n. tjuta, ropa.
Vb.; håila, ropa. Fl. (Pargas); dila, tjuta, gråta.
Dl. (Mora). Hyla över en, ligga öfver någon med
enträgna böner. Sk. (Ox.); 2) hastigt rygga
tillbaka af förskräckelse, genom rädda åtbörder
(blinkning o. d.) uttrycka en hastigt öfvergående
förskräckelse for något. Bl. (Östra h.); 3) rysa af
köld eller illamående. Sm. Fn. ýla, tjuta; d.
hyle; n. hyla, yla; mht. hiulen (Ben. 1, 692);
nht. heulen, id.; ns. hulen, v. n. a) tjuta; b)
säges äfven om en hastig rörelse från ett ställe till
ett annat: ”idt snuft’r dör, dat’t huult un
brummet”, det går så hastigt att luften hviner
(B. W. B. 2, 667).
HYLL, m. fläderbuske, fläderträ: Sambucus
Ebulus. Sk., bl., g. Hill, m. Ög.; höll, Vg.
Hylle-träj, n. Bl.; hölle-trä, n., hyllä-tre, n. id. G.
Fäul-bom, m. G. Fsv. hyll, m. id.; deraf
hylla-rod, f. rot på en hyll. St. Rimkr. s. 208:
”När Lybske blifver Dansken god,
tha væxer fiken a hylla-rod”.
D. hyld; n. hyll; schwab. holder; bay. holler,
m.; fris. hill; kärnt. hollder, m. (Lexer, 143);
fht. holuntar, holder, holdir, m. (Graff 4, 880);
nht. holunder, m. id. I södra Sverige har man
sedan gammalt med vördnad ansett hyllen, så att
man haft och ännu har undseende för att hugga
ned ett sådant trä. Hyllefruen var en
gudomlighet, som ända till senare tider stått i aktning
hos allmogen. I Danmark kallades denna träets
gudomlighet hylmoer eller hyldekvind och förtäljes
att träet har namn af gudinnan Hildi (Thiele,
danske folkesagn 2, 283). På många ställen i
Skåne hyser allmogen fruktan för att sitta eller
ligga under ett hylleträ, emedan man då kan
blifva hylle-blåst (hyllebläster), adj. d. ä. få ett
rödfläckigt utslag på kroppen. Har detta egt rum, så
att man fått hyllebläst, m. eller hylleskåll, n., så
fördrifves sjukdomen derigenom att man tigande,
stundom efter solnedgången, tvättar sig i
nymjölkad mjölk och under fortsatt iakttagande af
tystnad slår denna mjölk ut under det ifrågavarande
hylleträet eller ock någon annan hyll (Onsjö h.).
Eller ock flintas med stål och flinta öfver den
sjuke af en sådan person, som är född på en
thorsdag eller söndag. (Ingelstads h.).
Hylle-blommor, f. pl. Sk.,hl.
Hylläblómstar, n. G. D. hyldeblomst.
Hylle-bössa, f. liten bössa, som gossar
göra af hyllegrenar. Tólla-bössa, f. id. Sk.
Hylle-mos, m. mos af hyllebär.
HYLLA, hylla sig, hyllest, hyllär, s. huld.
HYLLIKA, s. häla 1.
HYLLTA, höllta, f. en liten lykta, som under
tröskningen brukas på logen. Stundom är hon
utan glas och består af tvenne brädbitar,
fastspikade vid väggen och vettande utåt logan i en
vinkel; på en liten brädlapp, utgörande botten,
sättes ljuset eller lampan. Sk. (Ox.). Af fsv.
hylia, v. a. hölja, betäcka. Hyllta, f. är
deminutivum af ett förutsatt hylla, f. betäckning, skydd,
hölje (för ljuset).
HYMJA, f. ett litet gästabud, bestående af få
rätter och gäster. Ög.
HYMJA, hympja, himpja, v. a. 1 snörpa i hop,
tråkla i hop, så att de skiljda styckena gå
tillsammans; vårdslöst laga hål (påkläder); om
kläder, pjexor. ”Himpja hop ä!” Hs. (Db.). Hyma
ihop, id. ”Hyma ihop ett hål”. Ul.; hymi (ipf.
och sup. hyma), id. Fl. (Öb.). Hära ihop, id.
Ul. (Rosl.). Hömja, v. a. 1) id. ”Hömja hop”;
2) hömja på, skyla, öfverskyla nakenheten med
trasor. Sdm. Troligen samma ord som följande.
HYMMA, hyma, v. a. o. n. 1 dölja; hemligen
förehafva. Sdm.,bl. Hömja, v. a. ställa sig
angelägen om att dölja något, hålla afsides. Sdm.
Hymmel, n. eg. fördöljande; hemlighet,
tysthet. Ög.,kl.
Hymmla, v. a. o. n. 1 1) dölja,
undangömma. Ög.,kl.; 2) handla hemligt Ög.
Hynstjo, hynstjå, f. hemlighus. Fl. (NK.,
GK., K.).
HYMPEL, s. hump 1.
HYMPÄ-GYMPÄ, n. något påsigt (i kläder),
intrassladt. G.
HYMSUG, hymset, adj. 1) slarfvig, oordentlig,
t. ex. om en slarfvig arbetare; 2) något ostadig;
säges t. ex. om en häst, när han springer än åt
ena, än åt andra sidan. Hs. (Ljusdal). Jfr fn.
hýma, v. n. vara obeslutsam, dåsig; af hum, n.
crepusculum (enl. Hald.).
HYMT, s. hum.
HYNAS, s. hvännäs.
HYNNES-PIGA, f. eg. hyendepiga; brudtärna,
så kallad emedan det tillhörde brudtärnorna att
på brudpallen lägga hyenden framför brud och
brudgum. Hl. Stol-piga, f. id. Bhl.
HYNS, hynsu, s. hane.
HYNTING, m. 1) stor pojke, halfvuxen yngling.
Hl. Hynting, hònting, m. id. ”Dä va en hel
hynting te påg å inte va äldre!” Sk.; 2) knubbig gris.
Sk. (Ing.). Jfr fn. húnn, m. a) björnunge; b)
pojke; n. hyn, id. S. hyding.
Påga-hynting, m. stor pojke. Sk.
HYPA 1, v. a. 1) slå. Hypa te, slå till. Sk.,
bl.; 2) slå, föra, jord omkring stängeln af en växt,
t. ex. potäter, kål. ”Hypa pantóffler, pärer, kål”.
Sk.,bl. D. hyppe, id.
Hyp, n. dugtigt slag. ”Han ga’en ett hyp”.
Sk.
HYPA 2, s. hop.
HYPEN, n. pl., hypa, hyba, f., hyben, n. pl.
njupon: Rosa canina. Hl. Hyven, n. pl. Sk.
Deraf hibentorn, m. Bl.; hyventorn, m. id. Sk. Mht.
hiefe, njupon; fe. hiope, heope; e. hip; d. hyben,
hybentorn, id.; fsv. hiuponathorn, id. Iw. 261:
”hans haar var hwast hiwpona thorn. Jfr Rdq,
2, 215.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0305.html
