Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- J
- JAG ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JAGA (pr. jagur, pl. jage, ipf. jog, pl. jogu,
sup. jagi), v. a. o. n. 1) jaga. G. Jaga el. jäga
(ipf. jog el. jägde, sup. jägt), Ög.; 2) fara med
stor fart. G. Fsv. iægha, v. a. jaga. Stephens,
Legend. 1, 378, 614); deraf iæghare, m. jägare,
S.S. 2, 51. Spec. Virg. s. 241; iækt, f. jagt:
venatio. S.S. 2, 235; 3, 53. Cod. A. 49, f. 239; fn.
jaga; mht., nht. jagen; d. jage (ipf. jog, i vissa
talesätt. Mlb., dansk ordb. 531).
Jag-slidä, n. bättre (nu gammalmodig)
bondsläde. G. N. jageslee, m. liten ressläde.
Jagt (ipf. o. sup. -ä), v. n. jaga, fara eller
gå omkring på jagt. Vb., jtl. Jagt (ipf. -a), id.
”Herran jagtar bara ti luste se”. Fl. (Öb.).
Jäga (-a, -a), v. n. kälta, begära. Hs.
(Db.).
Jakka, v. n, 1 färdas, flacka omkring. ”Han
a jövnt ute å jakkar”. Sk. (Ox.). Nht. dial.
(Nassau) jacken, jackern, v. n. ”mit den pferden
schnell fahren” (Kehrein 1, 209); bay. jauken,
v. n. id. (Schmeller 2, 267).
JAGGA, v. n. 1 gå med osäkra steg såsom
ålderstigna. Sm.,kl. (Ryssby s:n).
JAKKS-MÄSS, f. Jakobsmessa, Jakobsdagen.
Vb.,nb.
JALLA, v. n. 1 1) jollra; 2) dagdrifva. Hs.
(Db.,Bj.).
Jallug, adj. som sysslolös drifver omkring.
Hs. (Db.).
JALMA, v. n. 1 1) jama; om kattor. Åm.,mp.,
hs. Jalm (ipf. -ä), id. Vb. Jalmäs (ipf. o. sup.
-ä), id. Vb.,åm.; 2) låta illa, väsnas; om
menniskor. Vb. Fn. jálma, strepere, stridere, crepare.
Jalm, n. 1) jamning, kattekrik; 2) skrik, olåt,
fult läte. Vb. Fn. jálmr, m. buller, stoj; gr.
ὶάλεμος, m. klagosång. Euripid. Ph. 1034.
JAMA, v. n. 1 isa sig; säges när sjön fryser,
så att tunn is lägger sig på vattnet. ”Sjön
jamar”. Ama, m. id. Jtl. Jfr? wal. iâ, m. is;
iâin, adj. isig, mycket kall; ienaut, v. n. blifva
kall, frysa.
JAMBAR, n. (el. m.?) 1) jämmer; 2) sorl af
högljudt tal. G. Fsv. iæmber, iæmmer, n.
jämmer. St. Rimkr. s. 59. S.F.S. 7, 223; fht. jâmar,
âmar (Graff 1, 596); mht. jâmer, âmer (Ben. 1,
768); nht. jammer; d. jammer, id.; n. jammer, m.
a) jämmer; b) larm, stoj.
Jambrä, v. n. 1 1) jämra; 2) sorla,
glamma. G. Jämmer si, 1) jämra sig; 2) uttrycka
sin förundran eller förvåning. Dl. (Mora) N.
jamra.
Jämmer-dal, m. som jämrar sig och klynkar
utan skälig anledning. Sk.(Skytts h.).
Jämmerhank, m. id. Ög.
Jämriger, adj. missnöjd, som alltid
beklagar sig. Nk.
JAMN, adj. jämn: æquus. Hs., vg., sm. Jämner,
jävn, adj. 1) jämn, slät, flat; 2) likadan öfverallt; 3)
stadig, uthållig; om menniskor. ”En jävn kär”.
Nk. Jömn, jövn, 1) jämn; 2) trög, lat. ”Tösen
ä så jömn; dä kómmer ingen väj”. S. Sk. Fsv.
iamner, iæmner, iampner, iæmpner, iemn, adj. a)
slät, jämn; b) jämngod. S.S. 1, 171; c) lika,
enahanda; d) jämnskyld. LL.; deraf jamfast,
iæmfast, adj. hel, full. S.S. 1, 267; jamfast, adv. lika
mycket. Schröder, Leg. S. Helenæ, s. 6;
iamfulder, iæmfuller, adj. jämnstor, jämngod; iamfædra
føddir, adj. jämnårig med fadern. Schröder, Leg.
S. Hel. s. 10; iamgilder, iæmgilder, adj. lika gild,
för hvilken (t. ex. om han blir sårad) skall bötas
lika mycket (som för en annan). VGL.ÖGL.UL.;
iamka, v. a. c. dat. a) jämka (arfslotter); b)
qvitta; iamkan, f. jämkning; iamkunder, adj.
jämnskyld, lika nära beslägtad. UL.ÖGL.; iamkyrnis
mæn (iamp el. iæmpkyrnis mæn), m. pl. gode
män, valde till att skifta arf emellan arfvingar.
VGL.; iamlanga dagher, m. den dag då ett år
förlidit. VGL. ÖGL. UL.; iamlanga offer, n.
årligt offer; iamlanga þing, n. ting, som hålles efter
ett års förlopp. VML.; iamlangi (iamlængi,
iæmlangi, iemlangi, iamplangi, iæmlængi), m. eg. lika
längd; a) den tid eller dag på följande året efter
det något skett; då lika stor del af året förflutit,
som på den dag hvarifrån tiden räknas; årsdag;
b) ett års tid. VGL. ÖGL. UL.; iamlanger,
iæmlanger, iemlangr, adj. lika lång; jamlika, iæmlika,
adj. ständigt. S.F.S. 1, 3 h. s. 15; 6, 65;
iamliker, iæmliker, adj. jämnlik. Sv. Järt. Post. s.
159. UL.; iam mikel, adj. lika mycken. GL.;
iamna, iæmna (iampna, iæmpna), v. a. jämna.
VGL. Kg. St. 93; iamarf, n. arf som i vissa fall
delas i lika hufvudlotter, då fars eller mors
föräldrar eller syskon ärfva. UL. ÖGL.; iamnarvi,
iamnarva, adj. pl. indecl. samarfva, lika
berättigad till arf. VGL.; iamnaþa eþer, m. ed derom,
att jämkning af arfslotter blifvit rätt verkställd.
UL. VGL.; iamnaþar eþer, m. en ed, hvarigenom
den brottslige, då han erlade böter, försäkrade att
han i lika fall skulle nöja sig med upprättelse af
målseganden, som han nu gaf honom. VGL.;
iamnaþa skipti, n. jämn delning, då lotterna anses
jämngoda. UL. ÖGL.; iamnaþer, iampnaþer,
iæmnaþer, jæmnader, m. a) jämnlikhet. VGL. ÖGL.
UL. Kg. St. 188,189; b) jämkning. UL.: iam nær
(æm nær), adj. lika när (i slägt). ÖGL.;
iampnunger, jämninger (iampninger), m. jämning,
jämnlike. S.F.S. 5, 102. Alex. M.; iamnskylder
(iamskylder, iamn-, iam-, iampn-, iamp- el.
iæmpskilder), adj. jämnskyld, lika nära beslägtad. VGL.
UL.; iamnærvingar, m. pl. arfvingar som äro
jämnskylde med den döde. ÖGL.; iamskiala, iamskila,
iomskila, adj. indecl. lika i afseende på bevisning
(om två vederparter, som båda lagligen gå ed).
SML. VML.; iamt (iæmth), adv. jämnt, lika. VGL.
ÖGL.; iamtrøster, adj. lika säker, fast S.F.S.
4, 424; iamvæl, iemvel(æm væl), adv. lika väl. L.L.;
iamvælþogher, iæmvældogher (iamvalþoghar,
iæmvallogher), adj. lika mägtig. S.F.S. 4, 63; iæm
burin, iemburin, adj. af lika börd, jämnlik i börd.
GL.; iæmchristen, m. medkristen. S.S. 1, 60,114.
S. Bern. f. 1; iæmfatiker (iæm fatöker), adj. lika
fattig. S.F.S. 4, 153; iæmfrom, adj. lika tapper.
S.S. 4 (Karl M.); iæmfædra, adj. lika med fadern.
S.F.S. 6, 33; iæmför, adj. lika duglig eller
skicklig. ÖGL.; iæmföra, v. a. dela i jämngoda delar;
iæmföri (iamföri), n. delning i jämngoda delar.
UL.; iæmgamal, adj. lika gammal. Sv. Bib. K. f.
6 v.: iæmhemeliker (jemhemeliker), adj. lika
förtrolig. S.F.S. 4, 320; jæmkær, adj. lika kär. St.
Rimkr. s. 9; iæmlænge, adv. lika länge som. Sv.
Bib. K. f. 1; iæm nær (iamnær, iæmpnær, æm
nær), adj. lika när (i slägt). ÖGL. UL.;
iæmpgærna, adv. lika gerna. S.F.S. 6, 178; iæmpn arf n.
arf som delas i lika hufvudlotter emellan fars och
mors föräldrar eller andra slägtingar. UL.; iæmp
manga, adj. indecl. lika många. Sv. Bib. K. f. 76;
iæmpmykin, adj. lika mycken. L. c. f. 34;
iæmpnonger, adj. jämnlik. S.S. 1, 35; iæmpnaþa
hænder, f. pl. opartiska, goda mäns händer eller förvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0325.html
