Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- K
- KOL ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kolla, f. kärl utan öron eller handtag; beng.
kuli¨, ett lerkärl, i form af en hufvudskål.
Kólle-bese, kóllebese-katt, m. flintskalling.
Vg. (Kålland).
Kólle-bässe, m. vädur utan horn. Vl.,dls.
Jfr bärse.
Kólle-bötta, f. kullerbytta. Vl. Kulltebytta,
f. Kl.; kullterbytta, f. id. Dl.
Kólle-mössa, f. en liten mössa utan skygge,
som blott betäcker sjelfva kullen af hufvudet.
Vg. Pikkel-hätta, f. id. Sm.
Kólleter, adj. som är utan horn, kullig; om
boskap. Vl.,bhl.,vg.,hl. Kullet, adj. 1) id.
"Kulleta koen". Sm. Kóllut, id. Hj.; 2) kullrig.
Sm. Kullugur, som är utan horn. G.; kulen,
id. Sk.(Ing.). Kullug, adj. 1) utan horn. Hs.
Kóllig, id. Vl. (Elfd.); 2) skallig; med afklippt
hufvudhår. Hs. (Bj.); 3) fig. om på någon kropp
eller pjes någon prydnad o. d. fattas, som
egentligen borde vara der, säges han vara
kullug. Sdm. Fsv. kulloter, adj. a) kullrig.
S.F.S. 1, 2 h.; b) som saknar horn. Gl.
ordspr. 1079. Med. Bib. 1, 355; fn. kollóttr, a)
skallig, med afklippt hår. Orkn. Saga 66, 1; b)
som saknar horn. Sturl. 9, 28; n. kollut,
kollette, id.
Kóll-körka, f. kyrka utan torn. Vg.
(Kållands h.).
Kóllon, päron-kóllon, n. fröhus på potäter.
Fl. (Ingo).
Kóllra (pl. -rer), f. runda flöten af näfver
på nät. Ul. (Rosl.), sdm. (Dalarö, Landsort).
Póllra, f. id. Ul. (Värmdö); nävertuta, f. id.
Sdm. (Dalarö).
Kóllro, f. trissa, rund träbit; leksak åt barn.
Fl.(Öb.).
Kóllta, v. n. 1 falla omkull. Vg. Kullta,
f. id. Ög.,sm.,bl.
Kulla, v. a. 1 afklippa hår; klippa håret på
barn. Åm.,hs. Kuull (ipf. -a), 1) afklippa hår;
2) afklippa ull. "Kull fåra". Vb. Gl. sv. kulla
sig. Kyrko Bib. Es. 22, 12; skot. coll, v. a.
afklippa hår.
Kuller-aktu, adj. som har lätt för att
knllra el. falla, rulla omkring, utföre. Vb.
Kull-fusa, v. a. 2 öfverfalla någon så att
han faller omkull. Bl. (Lister).
Kull-kyr, f. kullig ko; ko, som saknar
horn. Dl. (Elfd.). Kulle-ko, f. id. Ög. Kull-ko,
f. id. Vm.
Kullru, kullrut, adj. 1) eg. kullrig, upphöjdt
rund; 2) ovig, som lätt faller omkull. Vb.
Kullsing (pl. -ar), m. större sten, som dock
kullrar för åkerredskapen. Ög.
Kullting, kullter-sten, m. kullersten. Sk.
D. d. koltring.
Kulltra, v. n. 1 falla omkull, trilla omkring
hals öfver hufvud. Vg.,ög.,bl.
KóLLER, m. 1) (i riksspr. yrsel hos hästar);
2) sinnesyra, frånvaro af förstånd. Allm.
Kóllra, v. n. 1 vara tokig, prata eller
begå galenskaper. Allm. Nht. kollern.
KóLP-DJUP, n. brådjup, tvärdjup. "Han föll i
sjön just der kólpdjupet tar vid". Vm.(Herv.,Id.).
Måhända att ordet ursprungligen hetat kólk-djup.
Jfr holl. kolk, f. afgrund, tvärdjup.
KóLPIG, s. kullpuger.
KóLSTRAD, kólvass, s. kól.
KóLTA-BYTING, m. litet barn, som går i
kolt Sm.
KóLV (pl. -ar), m. 1) pil. Vb. "Komma sóm
en kolv", komma som en pil, komma med
brådskande fart, i brådskande ärende. "Han kóm
sättandes sóm en kolv". Sdm.; 2) stången, vid
hvilken oxarne spännas. Sdm. (Ornö); 3) vanligt
petrifikat i flodlägrig kalksten (Ortoceratit). Nk.;
4) fig. stickord. "Han ga mej kolvar att bita på".
Vl. Kóv (pl. -är), m. a) pil. Dl. (Mora, Elfd.);
b) spjäle i en grind. Dl. Fsv. kolfver, m. a)
klubba. Rimkr.; b) pil. Didr. af B. 117, 380; fn.
kólfr, m. a) clava, ferrum obtusum, quo se
jaculatores exercebant; b) jaculum, spieulum.
Ais-kóv, m. istapp. Dl. (Mora).
Grind-kóvär, m. pl. de runda spjelorna i en
grind. Dl. (Elfd., Mora, Våmh.).
Kórs-kóv, m. den runda spjelen, som sitter
snedt eller tvärsöfver en grind. Ö. Dl.
Mära-kólv, s. marr.
Skótt-kólv, m. 1) eg. ett slags grof, tung
pil, hvarmed man fordom sköt; 2) spe-ord,
glåpord. Vb.
KóM , n. drift, framfärd. "Dä ä ej något kóm
me honom», han kommer sig ej före, är ej driftig.
Sdm. (Björkvik). Hörer ordet till komma eller
kamm, kåmm?
KOMAL, s. ku.
KOMAR, s. kummer 1.
KóMBLOGR, kumlog, adj. ostadig på fötterna,
stapplande. "Trög å kumlog". Fl. (Nl.).
Kómloter, kumlog el. kumlig, adj. fumlig, ovig; trög,
långsam. Fl. (Pargas, Ingo); kummlug, ovig. Hs.
(Db.); kummlig, id. Hs. (Norrbo). Fin. komfelo,
stapplande, oskicklig varelse. Jfr n. kumb, m.
kloss; kumla, f. klump. S. kummbel.
KóMMA (ipf. komm, conj. kumme, sup. kummet),
v. n. 1) komma. Ög. Kumå (pr. kumb, pl.
kumbum, ipf. kam, pl. kamum, sup. kumiđ). Dl. (Elfd.).
I Orsa socken och i Efvertsberg i Elfd. heter
supinum kämiđ. Kuma (pr. kumbur, pl. kume, ipf.
kvam el. kåmm, pl. kvamu, kamu el. kåmu, sup.
kumi). Kor, 3 pers. sing. præs. i st. f. kumbur:
"han kōr nå", han kommer just nu. Kort, 2 pers.
sing. præsens: "kōrt däu?" kommer du? G.
Kómma (ipf. kómm,, sup. kumi el. kommä), id. Vb.
(Löfånger), nb. (Lule). I vissa munarter heter
prses. ind. kömer; 2) gro. "Dä har kommit",
säges om korn, som beredes till malt, då det
börjat gro. S. Sk.; 3) laga att någon kommer,
förhjelpa utur. "Ja komm hónóm ur gälden". Ul.,;
4) talesätt: a) kómma för sums, slarfvas bort.
Hs. (Db.); b) kómma ihop, kómma samman, gifta
sig. "När ska I kómma ihop?" Sk.,hl. D. d.
komme sammen, id.; c) kuma til körnings, komma
sig, taga sig igen (efter sjukdom eller dåning).
N. G.; d) komma åt i deme, förlora
själsförmögenheterna, blifva barn på nytt; om mycket
gamla personer. Hs. (Bj.); 5) kómmäs el. kómms (ipf.
kómdäs, sup. kómmässä), v, d. slippa fram, in,
igenom; få rum att gå in, igenom. "Hä var så
fullt vä folk i stugan, sä jig inte kómdäs in".
"Hä var sä smikkfullt vä folk, att’n armäst
kómdäs fram", det var så fullpackadt med folk, att
han med stor möda kunde tränga sig fram. "Döra
var sä trång att I int kómdäs in", dörren var så
trång att jag ej slapp in. "Hä jär sä tjett mela
dem, sä du int kómms fram". Vb. Kómmas, v.
d. 1 få rum. "Vi kómms int alleúmma i de här
stuggo", vi få ej alla rum i den här stugan. Hs.
(Db.). Fsv. koma el. kuma (pr. kombær el.
kumbær, ipf. kom el. kum, pl. komum. p.p. komin el.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0374.html
