Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- L
- LAK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LAKA 1, v. n. 1 upptina, smälta upp. "Laka
ópp". Bl. Lakna, id. "Isen har laknat ópp". Sm.,
kl., bl. Jfr fn. hlá, v. n. töa, smälta; hláka, f.
töväder. S. laka 2, som måhända är samma ord.
Laken, adj. (eg. p.p.) upptinad. Sm., bl.
LAKA 2, s. lag 1.
LAKA-STIKKO, f. ett slags träkrok, på hvilken
lake fångas under isen. Fl. (Qv.).
LAKE, m. hanblommor på al, björk och hassel.
Hl. Gl. sv. hesle-laki. Runa, 1848, s. 37.
LAK-GÅRD, laka-pate, m. stängsel af störar i
sjön för att fånga lake. Nb. (Lule och de norra
socknarne). S. pate.
LAKK 1, adj. 1) lös. "Lakk gröt". Åm.; 2)
slak, nedhängande, ej spänd eller spänstig, t. ex.
om lina, båge. "Lina jär lakk". Vb., åm., mp.
"Bågan jär lakk", bågen är mjuk, lätt att spänna.
"Stinn opå lakk-lina däna!" spänn det der slaka
tåget (repet)! Vb. E. lank, lös, slapp.
LAKK 2, m. fel, tadel, klander, förtal.
Förekommer i riksspr. i tales.: lägga lakk och lyte på.
I Småland säges äfven: lägga lakk på sin nästa,
dikta eller säga allt hvad nedrigt är om sin
nästa. Fsv. lak, fel, vank. Alex. M. v. 3211:
"Alexandro honom tha tilldrak
Mz got wijn, thz hafdhe ey lak."
D. d. lak, fel, brist; Nassau lakk, m. fel, vank,
obotlig kroppsskada (Kehrein, 1, 253); ns. lak, m.
fel, vank, tadel (B. W. B. 3, 4); holl. lak, m.
förtal, smädelse: "iemand eenen lak op den hals
werpen"; e. lack, brist; skot. laik, vank, fel.
Lakka, v. a. 1 förtala, smäda, belacka. Sm.
Lakk (ipf.-ä), id. Vb. Holl., ns. laken; ffris.
lâkia, lackia, tadla; moes. laian, lean el. lehan,
smäda; fht. lakan, tadla (Graff 2, 97); fe.
leahan, leán, id. Jfr skr. lagh, förakta, ringa
akta: vilipendere.
Läkkug, adj. ojämn; om tråd. Hs. (Db.).
LAKK 3, s. lag 1.
LAKKA, 1) v. n. 1 a) springa. "Lakka te
sta’n. Lakka efter. Tiden lakkar". Allm.; 2) v.
imp. 1 lida, stunda. "Dä lakkar snart te kvällen".
Sk., hl., bl. N. lakka, gå, skrida; d. lakke. Ihre
(gl. 2, 2) anser ordet vara befryndadt med gr.
λάξ, adv. med hälen, foten stötande, hvaraf
λαϰτίξειν, stöta med foten. Detta λάξ, förmodar
Benfey (2, 316) stå i st. f. ϰλάξ, lat. calx, häl.
LAKKE-MOS, subst, oböjl. blånelse-kaka. Sk.
(Skytts, Vemm.), D. lakmos;; ns. lakkmoos,
lakkmuus (B. W. B. 3, 2).
LAKKERA, lakkera! lockelseord på svin. Vg.
(Hofva s:n i norra Vadsbo h.).
LAKS, m. 1) eg. lax: salmo. Riksspr. Deraf
laks-börling, m. ung lax. Hl. (Falkenberg); 2)
knut på en byggnad utan knuthufvud; den jämna
ytan af en husknut )( knuthuvud. Laks-knut, m.
Nk., ög., sm., kl.
Laks-pate, m. större inhägnad i elfvar för
att fånga lax. Åm. S. pate.
LAKNA, s. laka 1.
LALLA, v. n. 1 vandra omkring onödigtvis, slå
dank. Fl. (Nl.). Fn. lalla, v. n.
LAMA, s. lamer.
LAMB, n. får. G. Lambä (pl. lambär), lam. Ö. Dl.;
lemb, n. Nb. (Ö. Cal.); låmm, n. id. Kl., sk.;
lämm, f. årsgammalt tackfår. Vl. Fsv. lamb,
lamb, lam, n. a) lam. ÖGL. UL. S.S. 1, 3; b)
får. GL.; fn., fe., fsax., moes. lamb; fht. lamp;
holl. lam; nht. lamm, lam; fin. lammas (gen.
lampaan), får; wal. llamp, lam; gael. luan, id.
Måhända att lamb har sitt namn af lifligheten i
rörelse. Jfr hindost. lâmp, språng, hopp; wal.
llam, språng, llamu, springa; bret. lamm, m.
språng, hopp, lammer, m. hoppare, en som tycker
om att hoppa; lammet, n. n. hoppa
Lamb-unge, m. lam. G.
Lambä, v. a. o. n. 1 lamma, framföda lam.
G. Lämma, Bhl.; läämm (ipf. -ä), Vb.; låmma,
Sm., sk.; låmmsa, id. Ög. Kärnt. lammen,
lempern, id. (Lexer, 172); ns. lammen (B. B. W.
3, 9).
Lamm-deger, adj. drägtig; om tacka. Sdm.,
ul. Lamm-diger, id. Vb.; lamm-degä, id.
"Takka ä lamdegä". Sdm. Ordet brukas i sv.
kyrkobibeln.
Lamma-grimmma (pl. -mer), f. stekt, fläckt
fårhufvud. Sk. D. d. lamme-grimer, pl.
Lamma-låm, n. lamunge af ett lam. Sm.
Lammra, f. honlam. Dl. (Orsa).
Lamm-takka, f. 1) eg. tacka, som har lam.
Lamm-takk, f. tacka som är drägtig. Nb.(Cal.);
2) en moder som är flat mot barnen. Hs.
Läm-takk, f. drägtig tacka. Vb.
Anm. I alla dessa munarter uttalas m
såsom dubbelt.
LAMER, adj. 1) förslappad, utmattad. "Lamer
å trött av resan. Kl. Lammen, adj. öm i
lemmarne (efter gående, ridning). Åm.; 2) foglig,
beskedlig. Kl. Fsv. lambir, adj. lam: contractus.
S.S. 1, 184. S.F.S. 4, 235; fn. lamr, lama
(Grágås. Havniæ 1829; 2, 286); d. lam; fe. lama,
loma, paralyticus; fht. lam; mht. lahm. Grimm
(gr. 3, 41) upställer ett förloradt starkt verb
laman, lôm, remittere, recedere. Måhända att ett
sådant starkt verb fordom äfven funnits i nordiska
tungan. Jfr fn. lama, v. a. försvaga, lama, v. n.
halta. Sm.; lómme, m. länd. Hs.; lomma, v. n.
springa, gå sin väg. Svea och Götal.; lumra, v. n.
halta smått. Hs., ög.; lómmer, adj. trög, långsam.
Vb.; lumra, v. n. sakta uträtta något; lämä, v. a.
slå, prygla. G.; fn. lemja, id.; fe. hlemman, id. S.
lämma.
Lama, v. n. 1 halta. "Hästen lamar". Sk.
(Herrestads h.). Lemma, id. Gstr. D. d. lamme,
halta; lam, adj. halt; fe. lam, adj. Beda
5, 5.
Lam-rikk, adj. ofärdig, lam. Vl., dls.
Lamster, adj. styf i lederna. Jtl. Lämster,
adj. lam. Åm. Lamsen, adj. matt, vanmägtig.
Jtl. Lämmen, lemmän, öm i fötterna eller
andra leder efter stark ansträngning. Vb., åm.;
lämin, id. Fl. (Öb.).
LAMMRING (pl. -ar), m. smal remsa af
söndrigt klädesplagg. Sk. (Ox.).
LAMMÄR, s. lamra.
LAMPA 1, f. en öppning, som tillfälligtvis göres
på en gärdesgård, der icke vanlig inkörsel är, och
således ej led eller grind. Vg. (Skarab.).
LAMPA 2, f. bänk, fästad vid sängen i en stuga.
Sm.
LAMPA-DALLA, lampa-kärring, s. dalla.
LAMPE-BLÓKK, m. liten träkloss, på hvilken
lampan eller ljuset ställes. Sk.
LAMPRIKK, m. hafsnejonögon: Petromyzon
marinus, Lin. Marstrand. Sugare, anprejare, m.
id. Skåne (vid Kullen). Nht. lamprete,, f.; e.
lamprey, id.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0420.html