Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - NUT ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NUTTA 1, f. liten flicka; smeknamn. ”Min
lilla nutta”. Snutta, f. id. Sm.,bl.
NUTTA 2 (pl. nuttor), f. kotte på humle.
Ul. Jfr fn. nyt, f. nöt; frukt.
Nutta 3, v, a. 1 afplocka nuttorna af
humle. Ul.
Nuggug, adj. taggig (som en såg). G.
Nykkel-gräs, n. kohvete: Melampyrum
pratense. Vl. Jfr oragräs, skepling.
Himmels-nykklar, m. pl. Primula elatior
culta. Sm. Urgammalt namn. Fht. himils
schlässeln (abbedissan Hildegard före 1180}.
Jungfru marias nykkelband, n. Anchusa
officinalis. N. Bhl. (Nafverstad s:n).
Nykkel-blomster, n. oxlägg: Primula veris.
Mp. Maräiä·blómstar, n. jómfru särkar, m.
pl., gauk-blomar, f. pl. id. G.
Horn-nykka, f. hilla på hornboskap, då ett
rep är bundet mellan hornet och ena
frambenet. Sk.
Neu-bråta, m. väg, som hvarken bär eller
brister; nybruten väg. Vb. Jfr briota.
Neu-stig el. nöustig, m. obanad gångstig. Vb.
Ni, n. ny, nymåne´. Hs. (Db.).
Nili, adv. nyligen. Hs. (Db.).
Ni-bonas, adj. som nyss satt bo. Hs. (Db.).
Nu-tidd, s. tidder.
Nya, v. a. 1 förnya, förbättra. ”Nya ópp”.
Fl. (Ingo). Fsv. nya, förnya. VGL.; fn., n.
nya; fe. neovjan; fht. niwon.
Nyast, ånyast, adv. på nytt; om ifrån
början. Fl.(Öb.).
Ny-bolad, adj. nyligen bosatt: som nyligen
satt sitt eget bo. Ul.—sm. Ny-bola el.
ny-bolen, id. Vb. Motsatsen är full-bolad, adj.
(om en bonde) som har fullt bo samt
fullkomlig styrka af vuxna oeh arbetande barn, med
många och välfödda kreatur, för att som sig
bör sköta sitt hemman. Vb. Full-plantad,
adj. id. Vl.
Ny-bonde, m. bonde, som senare flyttat till
en by, ej hörande till gamla stammen. Sdm.
Ny-brótt, n. arbete vid ny åkers
upptagande. Ög.
Ny-bröta, f. nyligen uppodlad åker. Ög.
N. nybrot, n. id. S. briota.
Ny-bär-ko, f. ko som nyss burit. Vm. Fn.
ný-borin ku, ný-bær-kú, f. id. S. bära.
Ny-fiket, adj. n. nytt, ovanligt. ”Dä ä
nyfiket att få smultron”. Sm.
Ny-land, s. land.
Nöbbe-löf, skånskt ortnamn, som i
folkspråket liksom i äldre handlingar kallas
Ny-bölle, t. ex. Kells Nöbbelöf, som i 1569 års
Landebok heter Kiellers Nybölle. Nöbbelöf i
Jerrestads h. kallas i 1569 års Landebok Nybölle.
Ny·märe, n. nyhet, något nytt, ovanligt.
Ög. Ny~mäle, n. nyhet. Vg. Ny-märes-mat,
m. mat som ätes första gången om året. Ög.
Fsv. mær, adj. a) rvktbar, berömd. Skaftav.
11. Fr. af N. 1636. Flores 30. S. F. S.
4, 99; b) kär. S. F. S. 4, 74; fn. mærr, mær,
adj. a) ren; b) vacker; c) berömd; fe. mæra,
ryktbar, berömd; fht., fsax. mâri, berömd,
utmärkt ; mht. mære; bay. mær, mærig, id.;
swz. mar, dyrbar, kär; e. merry, berömd; moes.
vaila-mers, prisad; merjan, v. a. förkunna; fn.
mæra, v. a. berömma; fht. marren, marjan,
id.; fsv. nymære, n. nyhet. S.S. 1, 49;
2, 130. Cod. A. 58, f, 102. Cod. A. 13, f. 103;
gl. sv. nymäre, n.; nymäres mat, m. cibus
rarior, cui palatum non adsuevit. Sv. Bib.
Sap. 12, 12; fn. nýmæri el. nýmeeli, n. nyhet;
fht. niumari, id. (Graff 2, 826) ; fd. nymæri.
Ny-märt, ny·märlit, ny-märlt el. ny-mält,
adj. n. sällsynt, sällsamt, ovanligt. ”Dä va
nymärt att se dej här”. Kl. (Tjust,Stranda),
sm. (S. Vedbo). Ny-matt, id. ”Dä va
ny-matt att få se dej komma”. Kl. (Tjust).
Ny-märlit, adj. n. id. ”Dä va nymärlit”, säges
om något nytt, som första gången ätes om året,
t. ex. de första bären om sommaren.
Nimmert, adj. n. id. Ög. (Ydre). D. d. nymers,
nymmes, id. (Kok, Sønderj.).
Ny-nema, f. nyhet. ”Tókken nynema du
far mä”! Sm.,kl. Fn. nýnæmi, n. a) något
nytt och ovanligt; nyhet, tidning; b) (i nyisl.)
om mat eller dryck, som man på lång tid ej
smakat; fn. nima, v. a. taga, fatta; lära, förstå.
Ny-nemt, adj. n. nytt. Kl. (Tjust,Stranda).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
