Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SKUL ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SKULLT 2, in. on exekutionsbetjent vid
magistraten. Över-skullt, under-skullt. Göteb.
D. skullt; nht. schultz, schultheiss; fht. sculta,
m. tjenare (Graff 6. 478); mlt. schultetus, m.
præfectus, judex oppidi. Dufresne.
SKULLT 3, a. skóllt.
8KULLT el. skuldt, adj. o. adv. 1) qvitt, icke
skyldig. "Nu jäv bä skuldt oss emele". Norrl.;
2) slut. "Hä vadht skullt", det blef slut, det
fanns ej mera. Vb. N. skult el. skuldt, id.
Aasen anför från ett norskt bygdemål skyld i
samma betydelse. Jfr fn. skylda, v. a. fordra
som skyldighet eller pligt, återgälda.
Skullta 1, v. n. 1 slå qvitt, göra jämt med
någon. A. "Ja skulltar mä däj, óm du vill"!
B. "Vi skullta". Vl., hj.,hs. N. skulta.
SkjumLa, v. n. 1 skymma för ögonen
(såsom vid matthet då blodet stiger åt, hufvudet
när man börjar svimma). Vg. (Kåkinds h.).
Skum, n. mörker. Sm. (enl. L—n). Fn.
skúmi, m. el. skúm, id.; fsv. skum, n.
mörkning, skymning. S. Marg. s. 184: "han
waktade till qwældz, i skummeno kom han sik
under sinna systir sæng".
Skum-augd, adj. skumögd, svagsynt. Vb.
Skumma, v. a. o. n. 1 skymma, kasta
skugga. "Träet skummar", trädet bortskymmer
ljuset. Sm. Skima, id. Hs. (Db.). Skumma sej
undan, söka dölja sig, draga sig undan.
Skuma, id. "Han går å skumar". Sdm.
Skummning, f. skymning. Sm., hs. (Db.).
N. skuming.
Skummra till, v. n. 1 skymma till,
blifva mulet. Ög.
Skummring el. skommring, f. skymning,
halfmörkcr. Sk. D. skumring.
Skummsen, adj. mörkrädd. Kl.,bl.
Skummset, adj. n. mulet. Kl.
Skumm-synt, adj. svagsynt. Mp.
Skymla, v. n. 1 1) svimma. Sk. (Ljunits
h.); 2) söka att hålla sig osedd; visa sig
liksom det voro någon gestalt. "Ja tykkte i
natt, att dä va nået som skymlade", d. ä. jag
tror att jag såg ett spöke. Sm.
Skymlig, adj. 1) eg. dunkel; 2) spräcklig,
skäckig, af flera färger; då bottenfärgen på
kreatur är röd med inblandade hvita hår.
Skymbluar, id. G. Jfr nht. schimmel, skimmel.
Blå-skummad, adj. hårdt skummad: om
mjölk. Sm.,bl.
Ut-skummad, adj. inpiakad, högst vanartig.
"U. skälm". Hs. Ut-skummä, adj. Vb.;
förskummad. Bl.; utförskummad¨, id. Ög.
Skompl’, v. a. o. n. 1) kasta trissa; 2) rulla
fram. "Vagne skompla åv". Fl. (Öb.). D.
skumple, skumpa.
Skump, m. skutt. S. G.
Skumpel-skót (skumpel-skud, skumpel-skudd,
skómpen-skód), n. medlem i huset, hvilken ej
värderas, utan får lyda och tjena alla samt
uträtta hvarjehanda göromål, som andra ej vilja
åtaga sig. "Allti ska ja vara skumpelskót.
Hon va ett skómpenskod ibland dóm alla". Sk.
Skampe-skud, n. id. Hl. (Slättåkra). D.
skumpelskud.
Skump-skede, n. ett stycke väg, som man
småspringande kan tillryggalägga. Sdm.
(Björkvik). Jfr skajdä.
Skangring, f. häftig darrning hos ett
föremål, framkallad genom slag. Vg.
Skangande, n. starkt genljud. Sm. (Östra h.).
Skunnta, v. n. 1 göra sitt naturtarf. Vg.
Skaur-’att, m. eg. regnhatt; regnskärm,
paraply. Dl. (Elfd.).
Skaur-mann el. skåjr-mann, m. åska.
"Skaur-mann åk", åskan går. Skåjr-gubbe, m. id.
"Skåjr-gubben åk". Dl. (Mora). Jfr gl. nht.
(Vocab. anni 1482). schauren, blixtra:
cornscare; schaur, blixt.
Skaur-manns-móln, n. tjockt moln,
hvarifrån äska med regn kommer. Dl. (Elfd., Våmh.).
Thorn-móln, n. id. Dl. (Åsen i Elfd.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
