Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- S
- SPEK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Spekje-tall (spetje tall), m. tall med
vissnad topp. Åm.
Spiken, speken, spekken, spikken, adj. (eller
eg. p. p.) 1) råtorkad; saltad, rökt. Allm.; 2)
fastande, som ej förtärt brännvin på morgonen;
alldeles nykter. Svea-,Götal;; 3) halffull.
Vm.(Norbergs s:n). Jfr Rdq. 2, 437.
Spik-nykter, adj. alldeles nykter. Allm.
Östan-speka, f. torka med östlig vind. Hl.
SPEKA 2, v. a. o. n. 1 1) rifva, t. ex. i mat.
"Speka i maten"; 2) rifva, kratta i jorden, rifva
upp mullen med fötterna eller rifva i sanden, t.
ex. såsom en höna. "Hönan spekar". Sm.,bl.;
3) rifva, klösa. "Speka nåen i synen". Bl. 4)
strö. "Speka sånn på gólvet". Sm.(Östra h.).
SPEKA 3, f. blålera. Kl. Späkk-lir, n. mjuk
genomvåt lera. Ul. Jfr spekelera. Ihre, gl. 2, 721.
SPEKKE, s. spikke.
SPEKLEN el. spekklen (- ┴), adj. 1)
äckelmagad, som ej kan äta hvad slags mat som helst.
Spekk-legjen, id.; 2) kräsmagad, grätten. Sk.
SPEKT, s. spak.
SPEKTOR el. spetor, m. inspektor. Götal.
SPEL, spela, spel-dynga, -fat, -täun, s. spili.
SPELA 1, v. a. o. n. 1 & 2 l)leka; om
kreatur ; deraf spel, n. lek. "Vara på spel", vara
lekfull, göra upptåg. Hl.; 2) (såsom i riksspr.)
spela: ludere. Spilä. G,; spilå. Dl.; spille, id.
Sk. "Spela ogill", spela, dock icke om penningar
Vm.(Norbergs s:n). "Spela bank", spela
banqneronte. Sk.; 3) sjunga. "Han spela heelä vajen
han for". Vb.; 4) koka jemt och sakta. "Nu
spelar vanned i grydan". Sk.(Ox.,Bara). Jfr
leka; 5) handla om, gå ut på. "Hä spela óm
livä". "Hä jär ospcla óm hä", derom är det
oafgjordt. Vb. Fsv. spela; fht. spilôn; ns. spelen;
nht. spielen; fe. spilian.
Brå-spel, s. bråd.
Nekka-spelet, s. nikk 3.
Ränn-spel, s. rinna.
Spel, n, vind, redskap hvarmed vindas upp.
Allm.
Spela 2, f. fiol¨. Öl.
Spele·bóge, m. fiolstråke. Vg.
Spele-stråke, m. Dls.
Spel-órre, m. 1) eg. orre, som har
husbondeväldet vid en orrlek. Allm.; 2) spelare,
vinglare. Allm.
Spel-pengar, j m. pl. penningar, som af
gästerna sammanskjutas åt bruden och vid
dansnöjen åt tillställaren. Vg.
Spil-kråk, f. spelkråka: Picus Martius.
Spilskir, f. id. Vb.
Spil, n. spel. Dl. Spil, spjal, n. G.; spill,
n. id.; deraf kórt-spill, n. kortspel. Sk. Fht.
spil, n. spel; nht. spiel.
Spille-ful, m. spefogel. Sk.
Spille-vink, spele-vink el. spel-vink, m. 1)
utsväfvande, lättsinnig karl, yngling. Allm.
Spiri-vink, m. G.; 2) mycket spenslig
menniska. Sk.—vb.; 3) liten gosse. Sm.
SPELA 3, s. spili.
SPELL s. spili.
SPELLTA 1, v. n. 1 springa hastigt. "Nu
spelltade han å som en hjort. Spellta på!" Sm.
D. d. spelte, springa lustigt omkring såsom t. ex.
ett litet lam (Kok 1, 378).
SPELLTA 2, v. a. 1 spola (garn). Dl.,vg.,sm.,kl.
i andra göta-rannarter spällta, spillta,
spyllta, spöllta, spollta. D. d. spelte.
Spillt-rókk el. spillt-vagn (pl.-ar), m.
spinnrock, pä hvilken man spolar. Sm.,ög.
Spälte-rókk, Vg.; spyllte-rókk, id. Sk.
Spälte-paper el. spola-paper, n.
papperslapp att spola på. Vg. Spyllte-pive, f. S.Sk.
Spälte-rör, n. röraturap, på hvilken garnet
spolas. Vg.
Spälte·stikka, f. pinne, kring hvilken
röret eller papperet, hvarpå spolas, sättes. Vg.
Spyllte-pinge, m. S.Sk.
SPELTA, s. speta 2.
SPELTET, adj. mager, svag. "Säa ä speltet.
Góssen ä speltet". Sm. Jfr spetig.
SPENNA ÖVER, s. spjärna.
SPENSK, adj. smal och ungdomlig: spenslig,
klen. Vl.,nk.,vm. Spänster. Nk.(Kihls s:n);
spenkot,Æ id. Hs.
SPENTA, s. spån.
SPEPA, v. n. sprätta, pråla. Spepe (pl.-par),
m. 1) sprätt; 2) friare, fästman. Spepig, adj.
sprättig, nätt, pen. Vl.
SPERLINGAR, m. pl. krikon: Prunus
instititia. Bhl.(Elfsb.). Namnet är tyskt. Nht.
spieling, spindling.
SPERRA, v. n. 1 darra, hafva ryckningar i
armar ock ben. "Flekka sperrar å vänner ut å
in på ögera". Nk.
SPERV, sperva-lókk, -nek, s. sparr.
SPESK, speska sej, spess, s. spets.
SPETA 1, v. a. 1 1) klyfva, spänta, hugga
till småved. "Speta sönder": Vl.,bl. m. fl.
Spita sunder, skära, klippa, rifva något i små
stycken eller delar; om tyg, nät, not. Fl.(Nl.); 2)
sticka genom, ränna en stor eller spett genom
något. "Häst´n speta säg på störom då’n skull
flöj över hagan". Vb.; 3) utspänna och fästa
med stickor eller spetor (t. ex. råa skinn att
torka, en väf på marken). Allm. Spet el. spit
(ipf.-ä), id. Vb.,mp.,fl.(Nl.); 4) talesätt: a)
speta gylte, en jullek. Sm.; b) speta ópp någon
pä väggen, hålla någon i rak ställning mot
väggen (så att han ej når golfvet). Vg.(Skarab.);
c) speta skinn, repa sig efter en sjukdom. Sm.
Fn. spita el. spýta, v. a. fästa med träpinnar;
fästa och utspänna skinn, som skola torkas; e.
spit. Måhända att vårt verb ursprungligen haft
böjningen spita (ipf. spet, sup. spetit).
Gnälle-speda, f. kinkig menniska, som
ständigt jämrar sig utan skälig orsak. Sk.(Bjäre h.).
Kórv·speta (pl.-tor), f. korfsticka; sticka
att sätta i ändan af en korf, hvarigenom
fjälstrets ändar tilltäppas. Vg.,sm.,bl.
Ljus-speta, s. ljus-stikka (under stinga).
Riste-speta, s. rista.
Spede·hua, f. ett slags stickad yllemössa.
S.Sk.
Spede·tröja, f, stickad yllen fruntimmers
yttertröja. Sk.(Gärds h.).hl. Spydde-tröje,
spödde-tröje, f. Sk.(Ox.,Ing.).
Spetig, adj. tunn, mager. Götal. Spetet,
adj. 1) id.; 2) allt det som är smått, knappt,
ringa. "Säden ä spetet. Vi ha fägnat er så
spetet". "Mjölet ä spetet", illa malet, fullt
med sådor. "Dä ä spetet för mej", fattigt. Sm.
Spett, spettanne, s. spik-spångande.
Spita f. 1) sticka, längdspån.
Fl.(Sjundeå); 2) kornknekt, smal spetsig stör, på
hvilken säden uppträdes till torkning på marken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0685.html
