Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SUG ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stiga tillsamman, skrapa ihop. "Hon va så mån
å suade så många penga samman". Sk. Fsv.
sugha, v. a. a) suga. Legend. 663. Kg. St. III, 4;
b) dia. S.S. 2, 147; fn. súga, sjúga; fht. sukan,
sugan, fsax. sugan; nht. saugen; ns. sugen; d.
suge; fe. sugan el. sucan; e. suck; e. dial. souke;
lt. sugere; frans, sucer; it. succhiare, succiare;
gael. such-aidh.
Hampa-suqor, f. pl. hampdån: Galeopsis
versicolor, Curt. Sk. Gl. sv. (Bromel)
sugeblomster, Galeobdolon luteum.
Hvita suge-gubbar, m. pl. hvit klöfver:
Trifolium repens. Sm.(Vestbo). Hvit-kullor,
f. pl. Vg.
Höka·sugor, f. pl. allmän lungört:
Pulmonaria officinalis. L. Sk. En märklig
förvexling har här egt rum. Både Pulmonaria och en
del Hieracia (egentl, hökblomster) benämdes
intill Linnés tid Pulmonaria. Någon, som har
kännt att Hieracia kallades hökblomster, har
derföre öfverfört namnet till n. v. Pulmonaria.
Nälle-sugor, f. pl. hvit plister: Lamium
album, L. Sk. Fht. bine-sûga, f. id. (enl.
abbedissan Hildegards Physica); nht. bien-saug.
Röda suge-gubbar, in. pl. rödklöfver:
Trifolium pratense. Sm.(Vestbo). Säugg-blomster,
n. G. Jfr rödkólla, smäregräs.
Suga (pl. sugor el. suger), f. en
appellativbenämning på flera labiaters blommor,
synnerligast Lamiæ och Galeopsides, äfven andra med
ärtformig pip såsom vissa Trifolia. Götal. Gl.
sv. (Frankenius, Tillandz) sugor. Barn suga
honungssaft i dessa växters pip. E. dial.
honey-suckle, Trifolium pratense.
Suge, m. digris. Sk.(N.Åsbo).
Sugen 1, adj. 1) hungrig; som känner en
sugning. Allm. Sôgen. Vg.; sågen. Åm.;
säugänes, id. Vb.; 2) plågad at magsyra. Vb.
Sugen 2, m. def. sugning, tag. "I en
sugen", i ett tag, utan uppehåll. Vg.
Sullta, v. a. 1 suga. Ög.(Ydre).
Sutta, v. a.(freqv.) 1 smutta litet.
Sm.,bl. Ljudsämdt af sugta.
Såg, n. sugning i magen af hunger. Vb.
Sågal, adj. som kostar på, suger krafterna,
tröttar. "Sågalt arbait", tröttsamt arbete. Vb.
Sugot, id. Nb.
Sågalt, adv. påkostande, mödosamt,
arbetsamt. Vb.
Gröt-sóvl, s. våt.
Sula, v. n. 1 nyttja som sofvel. "Vi ska
sula mä’et". Sk.,hl. N. sula, suvla.
Tve-sula, n. n. 1 ata mera än ett slags
sofvel på en gång; deraf tve-sula, m. & f.
den som så gör. Sk.,bl.
Me-sul, f. 1) stolpe i en lada. Vg.; 2)
mellanskott som skiljer logen från ladan. Vl.
S. med.
Rund-syl, f. det på vagnsaxeln hvilande
järnet, som fäster mallstaken. Bl.
Sua-la·går(d), m. ladagård, i hvars midt
stolpar gå från marken till takresningen.
Vg.(Vartofta h.)
Sul-käpp, m. ett trä, som med ena ändan
går genom axeln och med den andra
understödjer vagnsrungen. Ög.
Surke (i st. f. sulke), m. vagnsstång.
Hl.(Thorup).
O-försumlig, adj. myket försumlig.
Norrl.,Sveal,,Fl.(Nl). Ointens.
O-försummelhejt, f. stor försumlighet.
Fl.(Nl.).
Summel, n. 1) försumlighet. Vb.,sm.; 2)
långsamhet, tröghet. Vb. Ns. sämnis; nht.
säumung, versäumniss.
Summla, v. n. 1. vara försumlig. "Gå iute
å summla länger"! Sm. Summla över,
försumma. Ög.; 2) försvinna. "Dä summlar väl
förbi (el. över)". Sm. Summäl (ipf. summlä),
försumma, förslösa tiden, låta tiden gå sig
onyttigt ur händerna. Vb.
Summlig, summelaktig, adj. försumlig. Ög.
Somlät, id. Åm. Fht. sûmig; ns. sümig; nht.
säumig, id.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
