Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SYS ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sysle-dags, adv. den tid på qvällen, då
man gifver nattfoder åt kreaturen. "Nu ä dä
sysledags". Dls.,nk. Sussledags. Vg.
Sysle-dåse (pl.-dåsar), m. stackare;
skällsord. Sk.(Ox.).
Syssel-kar(l), m. eg. skötsel-karl; så
kallas närmaste slägtingen till någon ålderstigen,
eller ock den som har vård om en sådan
menniska. V.Dl.
Syssle-påg, m. gosse, som biträder
ryktaren att fodra kreaturen. Sk.
Åisil (pl. Åislar), m. innebyggare på ön
Ösel. G. Fn. Ađal-sýsla, hufvudlandskapet
på Estlands kust midtemot Dagö och Ösel,
hvilka öar benämndes Eyrsýsla (præfectura
insularis), hvaraf namnet troligen är bildadt.
C. Säve, Yngl. s. 46.
Sysslung, m. syssling. Dl.,vg. Fsv.
syslungi (syslingi, systlungi, systrunger, systrungi,
systlingi). VGL.VML.SML. S.F.S. 4, 4i0,
682: fn. systlingr.
Systra-byte, n. kallas det då två
bröder ägta två systrar. Kl.
Bån-sytar, m. barnskötare. Vb.
Bån-syterska, f. barnpiga. Jtl. Bån-ytersk, f. Vb.
För-syta sej, v. r. 2 berga sig, försörja
sig. "Försyta sej sjelv". Sm.
För-sytning, f. försörjning, bergning,
underhåll. Sm.
óm-syt (ipf.ä), v. a. sköta om, sorgfälligt
sköta. Vb.
O-syten, adj. vårdslös, liknöjd om sig sjelf,
orenlig. S.Hl.
Sydna (i st. f. sytna), f. skötsel,
omvårdnad. S.Bhl.
Syta, f. 1) omsorg, möda. Syda, f. id.
"Koga min gryda. Du vajst mi syda,
Bana ä mång, Å faren ä vrång". Hl.(Värö).
2) vård, försörjning, bergning, utkomst. "Gua
lóv! Ja har mi syta. Ho har si syta". Sm.
N. sut, f. omsorg.
Sytar (def.-in), m. försörjare; en som
öfvertagit en annans hemman eller egendom mot
förbindelse att gifva denne underhåll. Fl.(Öb.).
N. sytar.
Syte, n. litet barn. Hs.(Db.).
Syten 1. "Vara på syten", vara hafvande.
"Vara på syt-vägen", id. Hs.(Db.). "’O ir
på syten" el. "’o ir på syt-väg", id.
Dl.(Våmh.). Jfr krippug.
Syten 2, adj. som grufvar sig vid
påkommande göromål eller arbete; som drar sig
undan dervid; rädd, obenägen för; olustig.
Vg.,ög.(Östkind,Hammarkind),sm. Suten, id. "Han
ä suten för den saken". Vg. N. syten.
Syt-kall, m. barnpiga eller den som
vårdar barn. Dl.
Sytlig, adj. som sköter, drager omsorg om,
"syter sig". Ög.(Ydre).
Sytning, f. 1) försörjning, bergning, utkomst.
Sm.; 2) undantagsförmåner (vid försäljning
eller annat upplåtande af fast egendom). Götal.
Födo-råd, födo-mål</i>, n. Dl.; lagan, Ul.(Rosl.);
levisjon el. livjson, f. id. G.; 3) göromål,
omvårdnad , befattning. "Mia sytningar". Ög.
Syting, f. vård, skötsel. "Hon har getter
utsatta på syting". Vl. Fsv. sytning, f.
skötsel, omvårdnad. HL.; n. syting, omsorg; fn.
sýting, sorg, omsorg; sýtning, försörjning.
Sytsam, adj. 1) grufsam, som jämrar sig
vid påkommande göromål. Sm.; 2) håglös,
vårdslös. Vg.(Elfsb.); 3) ledsam, besvärlig,
mödosam; 4) som vårdar sig om någon. "Ho
ä allt sytsam óm barna"; 5) hushållsaktig. Sm.
Sytäs-geru el. sytnings-geru (n.-t). adj. som
erfordrar mycken skötsel, sorgfällig vård; om
menniskor, växter m. m. "Sytäs-gerut bån",
kinkigt barn, som kräfver mycken vård.
"Sytäs-geru blomm". Vb.
Sytäs-grann, adj. svår att sköta, kinkig. Vb.
Skul-så, s. skola 5.
Så-ör, s. öra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
