Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- T
- TÄL ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Nordmaling). På andra ställen i Vb.
lan(d)-kall, m.
Tjäl blomster, n. 1) hvitsippa; Anemone
nemorosa, L. Hs. Hvit-lókk, Vg.; hvit-ves,
Vl. Jfr hvide-vev, sid. 272; ves 2. Gl. sv.
(Frank., Bromel) tjäleblomster, hvitsippel,
hvit-lock; 2) skogsviol: Viola canina. Ul. (enl.
Linné).
Tjölä (ipf. tjöläd, sup. tjölåđ), v. n.
tillfrysa. Dl. (Elfd.). N. tela.
TÄLGJA (ipf. talljde el. tallde, sup. täljt eller
tallt), v. a. tälja, med knif tillskära trä o. d.
Sm. Tälla {tällde, tällt), S. Sk.; töja, töj el. tö
(ipf. töjäđ, sup. töjađ), id. "Töj stikkur". Dl.
(Elfd., Mora). Täli (ipf. tääld, sup. tält), v. a.
1) tälja med knif eller yxa; 2) slättälga, bila.
Vb. Fsv. tælghia (SML. S.F.S, 4, 870); fn.
telgja, tálga; d. tælge, tælle.
Tälg-boss, m. tälgknif. Sm. (Värend).
Täll-bassä, m. G.; tö-knaiv el. töj-knaiv, m. Dl.
(Elfd., Våmh., Orsa); stobbe-kniv, m. Sk. (Ox.);
stjedt-knaiv, m. id. Dl. (Våmh.). Fsv
tælgekniver (SML.); Fn. talgu-knifr; d. d.
tællekniv; n. tolekhiv, tolkniv.
TÄLLE, tällkunning, s. tall.
TÄLLE, v. a. räkna. "Tälle ett tjyv",
räkna ett tjog; säges t. ex. när lin skäftas.
S. Sk. Tälä (ipf. tälde, sup. tält), 1) id. Tälä
gäimå, eg. räkna gömma; så kallas en lek.
Benämningen härrör deraf att man genom räkning
afgör hvem som skall börja leken. Tälä stulenn,
id. G. Kurra-gömma, id. Sm., sk., bl.; 2)
berätta, förtälja. Tälä, G. Fsv. tælia el. telja (ipf.
taldi), v. a. a) räkna; b) förtälja, uppläsa; fn.
telja; d. d. tæle; ns. tellen, a) räkna; b) prata;
holl. tellen, räkna.
TÄLLE, s. för-tälle.
TÄLN, s. teln.
TÄLN, tälna, s. telne.
TÄLNINGAR, s. tilde.
TÄMBL (pl. -är), m. lamm. Dl. (Elfd., Orsa).
Jfr ns. tämel, föl eller ungt boskapskreatur som
man uppföder (B. W. B. 5, 17). Troligen af
sv. och ns. tam, adj. tam.
Tämbel-eta, S. eta.
Tämbl-frans, m. frans eller bräm af
lammskinn kring pelsen. Dl. (Elfd.). Lamb-ull-frans,
m. Dl. (Mora, Våmh.). Tämbl-ull-frans, m. Dl.
(Orsa).
Tämbl-ull, f. lamm-ull. Dl. (Våmh.).
TÄMINGE, tämjinge, tämm, tämming,
tämmeliga, s. tam.
TÄMMS, m. sikt. G. D. d. tems, tims, hårsikt;
nfris. tems (Outz. 354); holl. teems; e. dial.
temse (Grose, gloss., 162); frans, tamis, id.; mlt.
tamisium, "tela ex serico vel equinis jubis". Du
Cange.
TÄMPEL, m. väfspännare (vid väfning).
Väv-tämpel Hs., gstr., bl. Jfr fn. þömb, f. båge;
þemba, böja.
TÄNDARE, s. tand.
TÄNDLIK, tändrikk, tängling, tännlikk, s. tand 1.
TÄNER, s. tå 2.
TÄNG, tängande, s. täni.
TÄNGE,? en hafsalg; Chordaria. Bl. Af sv.
tång, m. Jfr sudare, sul-trå.
TÄNGSLA, f. krokbladig tväryxa med skaft af
6 eller 7 tum, som nyttjas att urhålka med,
tillhugga träskor, "bo hjul", takrännor, skoffor, hoar,
tråg o. s. v. Sk. (N. Åsbo, Onsjö, Ox., Ing.).
Täkksla, f. Hs., vg., dls.; teksla, f. Ul., vl., sm.;
(Värend); tjäkksla, f. Sdm., nk., sm.; teksel, f.
Gstr.; tekkel, f. Hs. (Db.); tjäkksa, f. id. Sm.
Fn. þenja, f. yxa. (S. E. 1. 569; 2, 561);
tengsla, f. yxa med långt blad; þexla, f. ett slags
liten yxa; n. teksla, dihsl, f. hålkyxa; fht. dehsa,
dehsala, f. bila (Graff, 5, 124); mht. dëhse,
dëhsel, f. id. (Ben. 1, 311); bay. dechsel, m. o. f.
ett slags vagnmakareyxa (Schmeller 1, 393);
ns. dessel, tunnbindareyxa (B. W. B. 1, 201);
kärnt. texl, n. liten krum hacka (Lexer, 55);
ryss. tesslá, en timmermansyxa; skr. tanka, m.
yxa; taksh, v. a. a) göra, förfärdiga; b)
sönderhugga, klyfva; tashan, m. timmerman; takshan’i,
timmeryxa; lit. tazsyti, v. a. hugga med yxa;
taszlyczia eller vanligare teszlyczia, f. == sv. dial.
tängsla.
Hjul-tängsla, f. en yxa, som begagnas
vid hjuls förfärdigande. Sm.
Takks-tåll, m. tall, på hvilken barken i
en bred ring blifvit afhuggen på det att trädet
må torka. Dl.
Taksa el. takksa, v. a. 1 afbugga barken i
en bred ring omkring växande träd, mest
furuträd, på det att de må torka. Dl. (Leksand,
Gagnef, Rättvik m. fl.). Täksla, 1) id. Ö. Dl.
Tafsa, id. Hs. (enl. C. Säve, några
upplysningar om dalmålet, i Bergstedts tidskr, för litt.
1852, 5 h., s. 290); 2) afhugga en del af
barken på ett växande träd för att derigenom
utvisa vägen för skogsvandraren, igenkänna ett
ställe i skogen eller utmärka en sträckning till
något visst håll. Åm. (Säbrå). Täkst el. teekst
(ipf. o. sup. -ä,) id. Vb.
Tjäkkslä, v. a. hugga med slö yxa. G.
Täkksla, v. a. 1 urhålka (takrännor o. d.)
med en liten yxa. Hs., dls., vg. Tjäkksla, id.
Sdm., nk. Bay. dechseln.
Täkkst, f. märke, gjordt genom blekning i
en trädstam för att anvisa hvartut man bör gå
i skogen för att träffa något visst föremål. Vb.
TÄNGA, v. n. springa eller rida fort. Vg., vl.
Tängja, Hs. (Jerfsö); tangja, id. "Han kóm
tandes, så dä va alldeles fasligt". Sdm. Tänna
åsta, id. Götal. Deraf täng, m. & n., tängande
el. tängjande, n. häftigt ridande eller språng. "I
fullt täng". "Ta tängen", häftigt springa. Nk., vg.
"Rida i tängjande, i tänganne galopp, fjerrsporr,
sträck, fort; i tänande fyr, språng. Märra språng
i ett tännane el. i tännane tag". Svea-, Götal.
D. d. tånsprång, galopp; n. tan, lopp, springande.
Jfr fe. tengan, cum impetu irruere.
TÄNJA (ipf. tande, sup. tanit), v. a. i
fornspråket) tänja. Täni (ipf. tänjä), Vb.; teni, Dl.;
tana, Ög.; tänä, G.; tåna, utspänna, uttänja,
utsträcka. Jtl. Fs. þænia el. thenia; fn.
þenja; n. tenja; fht. denjan; fsax. thænjan; fe.
þenjan; ns. tanen; nht. dehnen; moes. þanjan;
lt. tendere; gr. τείνειν; skr. tan.
Tana, f. 1) sena. Nk. Tani, f. def. S. G.
Tan, m. id. N. G.; 2) långt utdragen seg
massa. Sdm.; 3) sega trådar i kött o. d.; 4)trasa,
dålig klädnad; deraf tantig, adj. dåligt klädd.
Sdm., ul.; 5) hinna i ister eller talg; 6) fnask,
smula. "Ingen tana". Hs.; deraf tankä, en
smula. G. Fsv. þan, sena. GL.; fn. tan, f.
diaphragma; gl. d. tan, id. (Henr. Faber,
Vocabul. 1563, s. 45).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0803.html
