Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- V
- VAD ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VAD
VAD 1, f. not. "Dra vađ". Götal. Fn. váđ,
f. a) väft tyg; b) not; n. va(d); ns. wade, waë,
(B. W, B. 5, 161); bay. wat; gl. kärnt, (från år
1617) wat, wadt, fischwadt (Lexer, 251); nht.
wate; lett. wads, waddus, id.; lit. wedeja, f. litet
fisknät. (Nesselmann, vb. 59).
Sille-vad, f. sillnot. Vg.
VAD 2, n. 1) pant. "Rókken står i va(d)
hos juden för barä tri riksdaler"; 2) borgen.
"Ja står i va(d) för allt dä han ä skyldi(g)".
Sdm.; 3) (såsom i riksspr.) vad, aftal mellan
två eller flera personer, som påstå motsatta
saker. Väss, n, vad. "Slå väss". S. Sk. Vätte,
id. Kl. Fsv. vaþ, n. pant VGL. ÖGL.; fht.
wetti, weddi; mht., nht, wette; fe. wed; lt.vas;
mit. vadium; prov. gatge; sp., frans, gage; it.
gagio; moes. vadi, n. pant. Jfr moes. gavidan
el. viþan {vaþ, vedun, vidans), förbinda, förena.
Anm. Fornsvenska vaþ, væp, n. pant, är
ursprungligen samma ord som fn. váđ, väft tyg,
enär i forntiden detta brukades såsom bytesvara
och betraktades såsom penningar. Jfr Ihre, gl.
2, 1021.
Vädja (ipf. vadde, sup. vadd), v. n. vädja.
Ög. (Ydre). Väas el. väss (pr. väes el. väss,
ipf. väddes, sup. väss), v. d. vädja, slå vad.
Sm.; väas, vädjas, Vg.; vädäs el. väs (ipf.
vässä), Vb. (Ume); vädis (ipf. väddäs), id. N.
Vb. Vedda, v. a. id. Vl. Fsv. væþia (ipf.
vaddi), v. a. hålla vad. UL. SML.; væda, id.
Didr. af B. 62: 13; fn. vedja; d, vædde; ns.
wedden; fe. veddjan; nht. wetten, id.; moes.
gavadion, lofva; αρμοζειν.
Vädde-löb, n. kapplöpning (mellan drängar
och pigor, som fordom brukades
fastlagsmåndag). Sk. (Skytts h.). D. væddeløb, n.
kapplöpning ; isl. viđhlaup, id. (Hald.).
VAD 3, adj. förlägen. "Han ble så vad". Bhl.
(Hisingen).
VA(D) 4, s. vada.
VADA (pr. vadur, pl. vade, ipf. vod, pl. vodu,
sup. vadi), v. n. 1) (i fornspråket egentl, gå);
2) vada. G. Wudå (ipf. vuđäđ, sup. vuđåđ),
Ö. Dl; odå, id. Dl. (enl. Rdq.). Fsv. vaþa
(ipf. vodh, pl. vodho, sup. vaþit), a) gå; b)
uppgå gräns (emellan änglotter) i rät linie emellan
de vid råmärkena uppställda stänger. SML. VML.;
c) vada, gå öfver ett vad. Riærk. R. 19 pr.
Flores 1124. S. F. S. 5, 42; 7, 247. St. Rimkr.
25: 1; fn. vađa, a) gå; b) vada; fe. vadan, id.;
n. vada; d. vade; fhf. watan; nht.waten; ns.
waden, vada; lt. vadere, gå; skr. vâ eller vât, id.
Od, s. od 1.
Va(d) 5, n. (uppgången) gräns, skilnad
emellan ängstegar; stenar utmärkande renen emellan
skiftena. Sdm. (Selö, Länna, Åkers, Selebo m.
fl.), kl. (N. Tjust). "Gå va", 1) gå upp
gränsen emellan ängstegar; 2) slå första slaget med
lien vid höbergningen och dervid gå i rät linie
mellan gränsskilnadspålarne. Sdm.; deraf
vapåle, s. nedan. Fsv. vaþ. SML. B. B. 4. VML.
II. B. B. 12; 1. Jfr Ihre, gl. 2, 1024.
Vadd (pl. -a[r]), m. snöplogning;
snöplogningsskyldighot. Deraf vädi (ipf. vadd el.
vädja) v. n. snöploga. Vb.
Vadd-anar, m. det kortare snöskidet
under högra foten, då det är på en del af undra
sidan beklädt med en renskinnsremsa, som har
luggen bakåtvänd för att hindra skidet att glida
tillbaka, när man går uppföre backar. Vb.
Jfr andur.
Va-påLe, m. 1) gränspåle (emellan
ängstegar); 2) talesätt: "han står sóm en vapåle",
står och gapar, eger ej beslutsamhet att
företaga ett värf. Sdm.
Våda, f. fisklek, fiskstim. Jtl. Fn. vađa.
VADE, vad-klunnde, vad-stake, s. varde.
VADO, f. fradge. Fl. (NK.). Vädå, f. id.
Fl. (GK., K., P.). D. d. (Bornh.) vae, n. skum,
fradge (Adler, 57); moes. hvaþo, f. skum. Jfr hvaa.
VADS-BULING, m. invånare i Vadsbo härad. Vg.
VĀD-VALE, m. hornbit på insidan af hästars
ben. Ben-öga, n. id. Vg. Jfr vagel.
VAFFERDAGEN, vaffreda, varfeda, varpeda,
vårfeda, s. froa 1.
VAFFLA, f. 1) våffla. Bl. Vafflä, G.; 2)
örfil, stryk. "Der vankade varma vaffler för´en".
Sk. Nht. waffel; holl. wafel; e. waefer; frans.
gaufre.
WAG, s. väga.
VAG, s. vaka.
VAGA-SPEL, s. våga.
VAGEL el. vagle (pl. vaglar), m. stång, liten
bjelke: 1) stång, tillhuggen för att bära eller
draga med. Kl.; 2) tvärstång, tvärbjelke; deraf
lea-vagle, lea-vavle, grindbjelke; port-vavle,
porttvärstång. Hl.; 3) stång, käpp i hönshus eller ock i
förstugan, på hvilken hönsen sitta. Allm. I
sistnämnda betydelse har ordet ett något skiftande
uttal: vaglä, hönsstång; tvärbjelke emellan
sparrarne på en vind; deraf han-vaglä, G.; hynns-vagel
m. ostadig, rasig menniska. S. G. Vagjel, vale
el. valle, hönsstång; deraf hönsa-vajle, hönsa-vale,
hönsa-valle, Sk.; vable, Hl. (Värö); valje,
hönsa-valje, a) id.; b) dålig häst. Bl.; vaule, m.
hönsstång; deraf kórpa-vaule, dålig, utlefvad häst,
(endast duglig till korpföda). Sm. (Vestbo); vagla
sej, v. r. 1 sätta sig på hönsstången; 4) sittpinne
i fogelbur. Ög.; 5) liten släde att forsla kubbar
ur skogen. Vauel, ro. id. Ö. Bl. Stókk-kälke,
m. id. Sm.; deraf vagla, v. a. 1 framskaffa på
vagel, forsla timmer om vintern på skogskälke från
skogen till farbar väg för att om våren derifrån
hemtas. Kl. Fsv. vagli, vaghli, m. hönsstång;
n. vagl; d. d. vagle, id.; fn. vagl, m. kort bjelke
eller stötta (F. X, 290), af roten vag, att bära;
lt. bac-ulum, n. staf; skr. vah, att bära.
Vaglä-vaks, n. 1) hönsträck. G. Vagle-vaks
n. vagla, f. id. Ög.; hönsa-mög, n. Sk.; 2)
orenlighet. G.
VAGLA 1, v. n. 1 vackla, ragla. Ul. Vaggla
gå, stå vacklande, ojämt. Bl., g. Fn. vaga,
vaggra, gå sakta och vaggande; holl. vaggelen, vackla.
Jfr väga.
Vagel-sinnad, adj. villrådig, obeslutsam. Kl.
D. vægelsindet.
Vagel-sinne, n. villrådighet. Kl. D.
vægelsindighed.
VAGLA 2, a. vagel.
VAGN, -före, -hodda, -runga, wagns-slinder, s.
väga.
VAG-VERK, s. våga.
WAIÐ, s. vid.
VAIDE, m. Isatis tinctoria. G.
VAIDE, s. vide, våt. .
VAIDÄ, n. näringsmedel. G. (Sällan brukl.).
VAI MÄ! el. väj mä! försäkringsord: ve mig!
Vb. Moes. vai, ve; lett. wai; gr. ουαι.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0816.html
