Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - VASK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
đ
VASK
VASK, s. vasa 2, vase, vaska 1.
VASKA 1, v. a. 1 (såsom i riksapr.) tvätta,
skölja. Fn vaska; d. vaske; fht. wascan; nht.
waschen; fe. vascan; e. wask, id. Jfr vatten.
Deraf i munarterna: a) disk-vaska, s. disk; b)
kara-vaska, s. sid. 308 b.; c) vask, m. borste af
halm att aftvätta kreatur. Ög.
VASKA 2, s. vasa 1 & 2, vase.
VASKE, n. menniska som på en gång tillhör
båda könen; hermaphrodit. Hl. bhl. Värken, n.
id. Hl. Af fsv. hvarken, hvaske, hvarken.
VASKER, adj. flink, rask. Vg., sm. Fsv.
vasker, rask, duglig. Liljegr. Runurk. 797; fn. vaskr.
VASKER, vask-nosed, s. vase.
VASKO-KNÖS, interj. ett ord, som brukas, när
någon blir något förvånad eller glad.
"Vaskoknös"! hvad var det! hvad står nu på färde!
förunderligt! bra! Sm. Jfr vassärra-ko-knös.
WASKUS, waskut, s. vasa 2.
VASS 1, interj., bevars, ja; nej. "Ja vass",
ja alldeles, ja säkert. "Nej vass", alldeles icke,
ingalunda. Ordet brukas i förening med ja eller
nej. Allm. Varss, id. Ög. Vah, id. "Ja vah"! Vb.
Jfr vass-gu.
VASS 2, m. (såsom i riksspr.) vass, strandrör:
Phragmites. Vass, f. id. Då rörvassen växer
så nära stranden, att han utan att begagna båt
kan skördas, kallas han fot-vassa, på djupare
vatten deremot flótt-vassa. Fl. (Ingo). Fsv.
hwass, wass, m. id. VML. ÖGL. Gregor, s. 267.
Ordet finnes icke i andra skandinaviska språk,
ej heller i öfriga götiska. Af vatten, n. enl. Ihre.
Jfr dock Rdq. 2, 33.
Grå-vass, m. Phragmites. Sm.
Kól-vass, m. sjösäf: Scirpus lacustris. Så
kallad för sin mörka färg. Ul., sdm.
Vass-bänk, m. stället vid en sjöstrand,
hvarest växer en myckenhet säf (Scirpus lacustris).
Sm. (Tveta).
Vass-vipp, n. tofsarne (vipporna) af
rörvassen, brukad i sängkläder. Sdm. Rö-topp,
m. id. Hl. (Värö, Frillesås).
Bäll-vante, s. bälga.
Grep-vantar, m. pl. helstickade
vintervantar)( finger-vantar. Dl. (Särna).
Mule-vantar, mule-vantar, s. mular.
Påsa-vantar, s. puse.
Vanta-hölla, f. ställe, der man har gunst.
"Få säk ena vantahölla". Vg. (Skarab.). Jfr
fsv. hylle, f. vänskap, välvilja. Alex. 3, 211;
fn. hylli; fht. huldî.
Vatt-par, n. ett par vantar. "Jätt
våttpar", ett par vantar. Dl. (Mora). N. vottepar.
Vatt-tivling m. vant-tumme. Dl. (Mora).
Vått-ull, f. ull till (ett par) vantar. Dl.
(Mora). N. vottull.
För-vättne, n. öfversvämning. Vg.
GLa-vatten, 3. glana 2.
Kinn-vatten, s. kinn 3.
Käs-wattn, s.käse.
Lajm-wattn, s. sid. 389.
Lea-vatten, n. ledvatten. Lida-vagla, id.
Vg. Jfr ledsage, sid. 389.
Lygn-wattn, s. lygn.
Mates-vatten, s. mäta.
Ópp-vatn, n. uppsjö, högt vatten i sjön )(
ut-vatn, n. ebb. Fl. (Pargas).
Ópp-vatä, adj, som höjer sig öfver
vattenytan, "ó. stein". Fl. (GK.). "óppvattnis stein", id.
Fl. (NK.).
Ova-vatten, n. regn. Kl. Jfr lt. aqua
cælestis.
Spräng-vatten, s. springa.
Stannd-wattn, s. lygn-wattn.
Vannare, vannar, m. våtarf: Stellaria media.
Sk. Watt arv, Dl.; vatten-arv, Fl. (Öb.);
vassarv, Vg.,sm.; narv, m. Sdm.: narv-gräs, n.
Vm.; svin-gräs, n. Hs.; nata, f. Ul. m. fl.
munarter i Sveal. Gl. sv. (Tillandz) våtarve; d.
vandarve.
Vann-bulen (el. vann bullen), adj. af vatten
uppsväld; om trä. S. Sk.
Vanning el. vattning, m. ställe der kreatur
vattnas. Sk.
Vann-pyss, s. pyss.
Vann-slinga el. vattenslinga, f.
Myriophyllum. Räknas äfven till sörv. Sm. (Vestbo),
Vann-sänn, s. sänn.
Vann-töj, s. ty 4.
Vann-öppning, f. pissande. Vann-gång, m.
S. Sk.
Vanstatorp, gårdnamn i Skåne. Fsv.
Vatnstathætorp, Dipl. Suec. IV, 275, 311.
Vass-blånna, f. blandning af mjölk och
vatten. Vg.
Vass-blånnad, adj. vattenblandad. "V.
mjólk". Sm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
