Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liggande i lämpligt läge bland mjuka kuddar i
rummet bredvid. Och där somnade hon sen till allas
obeskrivliga lättnad.
Nordala socken hade två kyrkor, en ödekyrka från
medeltiden och en som var omkring tio år gammal,
en typisk nittiotals röd tegellänga med en orolig
utsirning av svart och vitt tegel omkring fönstren, och
ett kort torn som avslöts med en strut av zink.
— En kyrka tar sig ju aldrig ut något om
vardagarna, sade greven sedan han visat interiören
med dess myckna slingor och bårder och
bibelspråksband i munkstil.
— En mycket vacker kyrka, riktigt förtjusande,
sade fru Cronberger, men hennes man teg. ”En
kyrka tar sig ju aldrig ut något om vardagarna!”
Han mindes kyrkorna i Köln, dit han farit på
bröllopsresa.
Den gamla kyrkan nere vid sjön syntes
knappast mer ty träd och häckar hade vuxit beskyddande
upp omkring den i dess övergivenhet. Men när
Cronberger kommit in under träden och såg den
mäktiga gaveln murad av stora stenar och den tunga
porten inne under murens bryn, greps han av en
djup rörelse och förnam det som om någon mötte
honom där. Inte gamle väktaren bara som stod där
parat med en jättelik nyckel utan någon annan,
någon annan, men vem?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
