Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
brända marker efter sig. Jag tror inte på nånting
på andra sidan. Ska man göra något, ska det vara nu.
Men vad? Säg det!
— Hallind tänker nog, sade Märta, att kriget ska
bli som den här månförmörkelsen, bara nio-tiondels.
På den lilla orörda ljusstrimman vill han sitta med
sina barn och bida sin tid.
— Tycker ni det är förmätet? sade han.
— Ja visst.
— Men så förmäten har varje man rätt att vara,
som har barn, sade han. Om han lyckas rädda
dem...
— Och inga andra!
— Nå låt oss tänka oss det, han räddar dem och
inga andra. Då kan de uppfylla jorden på nytt och
det på en tid som är mycket kort i jordens historia.
Det är förstås synd, att jag har två pojkar och en
flicka, det hade varit bättre tvärtom.
Han sade detta för att söka få slut på diskus-
sionen som skar sig mot den ljumma doftande kväl-
len och mot hans nya byggplaner.
Märta tänkte hastigt, fast hon blåste undan tan-
ken igen: jag skulle kunna hinna få döttrar, en hel
massa!
Men Stina sade med fruktansvärd envishet:
— Jag håller mig till denna sidan katastrofen,
jag vill veta, vad man ska göra nu!
— Fru Ek frågar så mycket, sade Hallind med en
skymt av otålighet. Förstår ni inte själv att det bara
finns ett att göra?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
