Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
ut ur bilen. För resten skulle far vända bilen, och
Dagny kände till vad det ville säga på denna trånga
väg. Om inte mor vore uppe, kunde hon hinna klä
sig under tiden.
Men då kom Stina om hörnet i sin blåa fiskerock.
— O, mor, sade hon andlöst, kom, skynda sig,
nej skynda dig riktigt!
—• Är det?
— Ja, båda två! Kom då, spring.
Torkel stod vid grinden med en väska och en
kappa. Han såg obeslutsam ut, skulle han öppna
eller ej ? Obeslutsam vid sin egen moders grind. En
sån lång pojke, en sådan underbar pojke, men o så
forskande han såg på henne, han var inte säker på
hurdan mor han hade! Tanken på att hon låtit
honom gå ut ur sitt liv, skar upp henne som en
slaktkniv.
Men Dagny sprang bort till fadern som satt där
och trälade för att vända och nu hade fått bilen in
mellan två granar. Hon öppnade bildörren, lade sin
arm om hans nacke och kysste honom på kinden.
— Kom nu, sade hon lugnt och bestämt, mor
står här.
— Jaså! Du har underrättat henne i förväg!
— Visst inte, hon kom med näten från sjön.
— Du sa inte emot, din listiga lilla rackare, när
jag förmodade att ingen människa skulle vara uppe
på Dunge klockan sju en söndagsmorgon. Men där-
med stängde han av motorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
