Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ni kom så många. Gå inte in i vävkammaren
åtminstone, för där ligger en herre.
— Vem är det?
Stina svarade tvekande:
— Ja det...
— Är det en spekulant på Dunge? frågade Dagny
häftigt. Ja, jag ser på mors min att det är det!
— Mörda honom inte i sömnen. Det finns ingen
anledning till. Ska jag koka te eller du?
— Nej det ska jag förstås. Och Dagny försvann
in i köket till Torkel men dessförinnan gav hon
fadern en mycket talande blick som betydde: klara
nu av det här med mor.
— Snälla Stina, sade Gustav Ek, när han sjunkit
ner i sin gamla husbondestol igen, som om inte tio
år kommit och gått sen han satt där sist. Bli
inte ond för en gångs skull, om jag ger dig ett råd.
— Råd på du, sade hon och tänkte att hon väl
aldrig fått ett råd förr av honom, bara order.
Hon satte sig mittemot honom och gav sig till att
betrakta noga denne Gustav Ek, denne viking som
lagt upp och blivit bankdirektör, kreditgivare och
försyn åt alla Upplands småbrukare.
Han var Hallinds fullkomliga motsats. Här fanns
hos Gustav intet av inre motsägelser och inre
stridighet, uttryckt i snabba impulser, snabb
modfällning och vrede. I hans ansikte, som hon nu för
första gången såg skägglöst, vägde viljan upp
intelligensen gott och väl, fast kanske ingendera hade
överväldigande mått. Viljedraget i hakan var större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
