Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
Föräldrarna gingo efter barnen.
— Han är lång i sig själv, men han ser liten ut
bredvid Dagny, sade Stina.
— Ja, inte har han de Ekska måtten. Han är
mera lik dig, samma spenslighet och din rödblonda
hårfärg.
Hon måste skratta, herregud, han trodde att hon
fortfarande var smärt och saskiablond.
— Såg du inte medsamma att jag har grått hår
och muskler som den värsta dräng, frågade hon.
— Man märker inte så lätt när så blonda damer
grånar, sade han artigt.
Hon höll upp sina händer. Ärmarna voro uppkav-
lade till armbågen efter nätupptagningen.
— Ja, det var kolossalt, sade han. Det skulle jag
aldrig trott vara möjligt. Men om du förändrats
själv, så har du också förändrat ditt hem. Hela det
här partiet är nyupptaget. Han tittade neråt träd-
gården och tittade på henne. Tillåter du mig att säga
att förändringen är till fördel för er båda?
— Vi tar gärna emot komplimanger, sade Stina,
de förekommer så sparsamt. Hon tänkte på att de
ingalunda växlat komplimanger sista gången de träf-
fats på denna plats.
Dagny mötte dem i dörren.
— Torkel tänder i spiseln, sade hon, får se om det
tar sig. Men det ligger någon och sover i mitt rum.
Hon trodde visst jag var jungfrun, för hon sa: inte
rulla upp än, snälla fröken.
— Förlåt att jag glömde tala om det, sade Stina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
