Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
stund självklart, och hon gladdes att han redan så
ung skulle uppleva denna höga Närvaro.
Ingen sade någonting, hon grät, han tryckte henne
ännu lite hårdare till sig med sin beniga arm.
Slutligen märkte hon att han sov, hon gjorde sig
lös så försiktigt hon kunde och reste sig ur sin obe-
kväma ställning. Den nästan outhärdliga förnim-
melsen av ett högt besök dämpades, blev svagare,
verklighetens konturer trädde fram, men de lågo
i en annan belysning. Livsviljan steg över sina bräd-
dar, kampen mot döden och dödsviljan tycktes inte
hopplös längre. Nej, den kunde inte, den fick inte
sluta annat än med seger vilka offer den än skulle
kosta.
Det blev inte så svårt för dem att skiljas åt som
de hade trott. Stämningen vid avskedsfrukosten var
mte sorglig utan snarare munter.
•— Mor, får jag nåt? frågade Torkel och tittade
dlmarigt från modern till systern som skvallrat.
■— Ja det vet du väl, att du får om jag kan!
Vad vill du ha?
—- Sirap på gröten, mor.
En kvinna har avslutat det röda kapitlet i sitt liv.
Hon blir inte mera förälskad, hennes man blir mer
°ch mer som ett barn eller en främling för henne,
°ch hon väcker heller inte längre hans passion. Men
äktenskapet fortsätter ändå ett stycke in i det syn-
tetiska kapitlet, och hon som redan gett bort små-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>