Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Först hade Dagny bara sett ett par ben i grå
silkesstrumpor, då gick hon in i porten och där, i själva
vrån mellan dörren och huset, hängde en människa
över järnhaken som höll upp porten.
— En människa, förstår Märta, i en elegant
promenaddräkt och en säkert väldigt dyrbar blåräv,
men för resten i ett tillstånd som inte kan beskrivas.
Var är det jag har hört talas om en blåräv? tänkte
Märta.
— Fick du reda på vad hon hette?
Nej, hon hade bara fräst till att hon ville vara
i fred och så hade hon svimmat, och innan Dagny
hunnit vända sig om var polisen där och ville ha
Dagny att erkänna att det var den här goda vännen
hon väntat på. Och då Dagny slutligen svarat, att
hon kommit för att köpa bröstsaft för egen räkning,
hade polisen sagt: ”i helvete, det hade jag inte trott
om damen”.
— Och så tog han din adress?
Nej, det hade de gjort på sjukhuset, Dagny hade
nämligen tyckt att hon kunde inte låta bli att ta en
bil åt stackarn och följa med till sjukhuset. Och där
hade de frågat igen, men lyckligtvis, lyckligtvis så
hade hon uppgivit sin adress till högskolan. Och nu
var Dagnys egentliga ärende det att be Märta som
hade en bror som var advokat, att tala vid honom
och försöka ordna så att hon kom ut ur den här
affären. Polisen hade absolut inte trott ett ord av
vad hon sagt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
