Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medgåvo. Där och på högskolan levde han sitt liv,
sin moder såg han endast på söndagarna, då hon
tog ledigt från den skuldbelastade sysselsättning
varmed hon bekostade hans uppfostran till en fin karl.
Han hade aldrig varit ledig att träffa Dagny en enda
söndag hittills, fastän de annars voro mycket
tillsamman, och han var kär i henne.
”Nej, jag ska gå och hämta min mamma. Vi ska
gå på konserthuset, vi ska se Kung Lear på matiné
eller Livet är en dröm, vi ska fara ut till Grand
hotell Saltsjöbaden och äta middag.”
Så hade det hänt i början på förra termin att
Ivar blev illa förkyld. Han måste ligga, men ville
inte ha doktor, förklarade att bara han fick mammas
förkylningsdekokt om söndag, så skulle han säkert
bli bra. Dagny hade tyckt att det var onödigt att
vänta till söndag, och utan att säga någonting tog
hon en promenad upp till Söder och hittade den lilla
lumpboden på Östgötagatan, där det enligt Ivars
beskrivning alltid stod ”kommer strax” på en lapp i
dörren, och där drottning Sofia tronade i färgtryck
bland gamla kopparkrukor, fotogenlampor och
bananfärgade silkesunderkläder. Hon hade väntat
utanför en stund, sen hade hon gått tvärsöver gatan
och frågat en polis om han möjligen visste om det
var länge sen butiksfrun gick ut. Polisen hade
livligt varnat henne för affären och sagt att det var
en dålig affär, vilket hade retat Dagny för Ivars
skull. När hon gick tillbaks över gatan igen hade
hon upptäckt att det satt en människa i portgången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
