Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gärdsgårdsstör eller en högaffel var bättre än
ingenting alls, och hade lärt att man ska låsa väl om sina
fruntimmer. Den blivande försvarsministern kunde
inte upplysa beväringen om att världen låg under en
smärtsam förvandling, att människodjupen brusto
och upp ur dem flödade ett vetande som övergick
beväringens. Ty han hade skolat och tuktat sig själv
till att blott röra sig med sparsamhets- och
säkerhetsskäl, då han vädjade till väljarna, och det skulle
aldrig ha hänt honom att säga: ”ta era liv i era
händer och gå ut och tillämpa det vetande, den
sanning vi fått lära.” Och så kom det sig att när
förnuftsskälen bågnade och brusto under den tyngd
av ansvaret för Sveriges folk som de inte kunde
bära, då ramlade han ner i beväringsinstinkternas
skikt.
Janssons daimon viskade inte till honom om hans
kallelse att föra svenska folket på farliga vägar efter
tvåhundra försiktiga år. Ty Jansson var för ödmjuk
att vara ledare i sådana stunder, och utmärkelsen att
vara förgrundsfigur skulle han gärna avstått ifrån.
Till och med hans ungdoms mekaniska verkstad
återfick en viss glans. När hans fru märkte hur
orolig han var, kunde hon hitta på att säga: ”sanna
mina ord, ni blir slagna i voteringen”, och då kunde
det hända att han somnade.
Men när han sen nästa morgon träffade Stina
Ring i riksdagen retade han sig oerhört över henne.
Hon såg ut som om hon sovit gott över natten, inga
tvivel hemsökte henne, hon var främmande för all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
