Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII (XX)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
på den vägen? Full socialisering av barnen kanske?
Och vad är det här för någonting? Ömma händer?
”Män kan ha så ömma händer”, nej nu går jag.
Och det gjorde han.
Han fick inte höra vad hon sade om den fråga
på vilken folket nu skulle välja igen.
— Vi kan inte längre trotsa och binda det
omänskliga hos människan, det är för mäktigt, det
har lärt för mycket teknik. Vi måste i stället satsa
på det mänskliga hos människan allt vad vi har.
Så tystnade hon.
Märta sufflerade förtvivlat: och alltså herr tal-
man ...
Men det var fortfarande tyst.
— Får jag yrka bifall till min motion... fort-
satte Märta i en så vass viskning att den hördes
vida.
Talmannen tittade på Stina. Han smålog. Ett
leende gick över raden av bleka och glåmiga ansik-
ten. De hade inte vetat hur de skulle bete sig för
detta tal. Var det genant, var det rörande, var det
tokigt, var det allvarsamt? Men ett visste de: för
en motionär att glömma att avsluta sitt anförande
med ett yrkande, det var i alla händelser ett barns-
ligt, hjälplöst litet fel.
Men så kom Jansson Stina till hjälp, och så av-
slöt hon sitt tal i vanlig ordning, och Rasp och Jans-
son såsom representanter för majoriteten och minori-
teten i utskottet lade fram sina yrkanden på var-
dera en halv minut.
26. — W ä g n er, Dialogen fortsätter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
