Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning.
Den 29 oktober 1890 var en stor högtidsdag inom
Tysklands skolvärld. Detta lands hundratusenden af lärare
och lärarinnor firade då hundrade årsdagen af den mans
födelse, hvilken de ära såsom grundläggaren af sin nations
nuvarande lärarebildningsväsende, den främste befordraren
af deras fria föreningslif och deras fria pråss, den outtrött-
lige" ifraren för deras höjande i socialt och ekonomiskt
hänseende, den orädde bekämparen af ljusskyggheten och
bakåtsträfvandet i alla dess former, den tyska folkskolans
erkänt främste man i vårt århundrade — Adolf Diesterweg.
Och firandet af denne mans minne var icke en sak
biott för lärarekåren. Däri deltog hela Tysklands frisinnade
och bildningsintresserade allmänhet. Till Diesterwegs lifs-
gärning hörde vämligen, att han gjorde folkbildningens
sak till en lifsfråga icke blott för fackmännen utan för
nationen. Att han uppfattade och behandlade den såsom
sådan var hans storhet, blef hans fall och förblifver hans ära.
Vi svenskar hafva sedan århundraden i allt som rör
den andliga odlingen stått i nära förbindelse med våra
stamfränder söder om Östersjön. Särskilt gäller detta om
vårt undervisningsväsende. Måhända har det icke alltid
varit det bästa, som man hos oss med största ifver upp-
tagit. Då reaktionen brutit lös därute, har den ofta hastigt
och med oförminskad hastighet fortplantat sig till oss. Men
då framåtskridandets flodvåg åter lyft sig, har det ej
sällan behöfts långa år, innan någon svag dyning däraf
gjort sig märkbar vid den svenska kusten.
De mål, för hvilka Diesterweg så manligt kämpade,
stå till en stor del ännu oupphunna. Att skildra hans
strider och sträfvanden är således att låta bonom ännu
en gång säga sitt ord i dagens frågor. Det var ock
så, som han själf önskade att blifva ihågkommen, då han
i sitt minnestal öfver sin store föregångare Pestalozzi
yttrade: : :
Vi ära de döde för att gagna de lefvande.
3
-
=”
=”
zz
|
|
RH
I
H.
:
"I
I
"I
I
Er I
I
» I
I
«I
I
I
I
I
I
I
I
rö
|A
|
=
i
& I
i
lå
ol
ä
|
SPIRE a TYSON se mt
RR RR FOR REES
FA ERE
rike ya AHRNE frn Re ASIENS NR ET
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
