- Project Runeberg -  Folkbildningspolitikern Adolf Diesterweg : ett hundraårsminne /
5

(1890) [MARC] Author: Fridtjuv Berg - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Hemmet och barndomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HEMMET OCH BARNDOMEN. 9)

Ungefär vid samma tid sattes han 1stadens lärdoms-
skola. Denna var sådan, som den tidens skolor nästan
utan undantag voro. Tiden upptogs så godt som ute-
slutande med att plugga latin och s. k. kristendoms-
kunskap. I det förra ämnet genomtröskades under åra-
tal den för barn alldeles olämplige Ovidius, och den se-
nare inhämtades på gammalt bekant vis genom utan-
läsning af den inom reformerta kyrkan gällande Heidel-
berger-katekesen. Det hela var anlagt blott på ett ut-
värtes tillegnande af dödt ordkram. Att fästa lärjungar-
nas uppmärksamhet på naturen och på det rörliga lifvet
omkring dem eller att vädja till det medvetande om godt
och ondt, som de kände inom sig — sådana tankar upp-
stodo aldrig hos deras herrar undervisare. Huru Jerikos
stadsmurar störtade samman visste dessa till punkt och
pricka att berätta, men huru WSiegdalens majestätiska
bärgmurar blifvit danade hade de ingen kunskap om.
Bileams åsnas tal kunde de utlägga, men den omgif-
vande naturens språk var dem en gåta. Tvåhundraåriga
teologiska lärdomsfunder gälde för dem såsom högsta
rättesnöret för människors handlingar, men om det lefvande
rättesnöre, som heter egen prötning och egen inre till-
skyndelse, nämde de aldrig ett ord. Hela undervis-
ningen var så själlös, att den ingaf gossen en veder-
vilja, som han under sitt senare lif aldrig glömde.

Vida bättre näring för sin andliga utveckling visste
han hämta från sina sysselsättningar utom skolan.

Trakten kring Siegen hör till de i afseende på sin
naturliga beskaffenhet märkvärdigaste och lärorikaste i
Tyskland. Här fann Adolf ett passande fält för sin vet-
girighet och sitt värksamhetsbegär. Han klättrade upp i
de högstammiga ekarna för att undersöka, huru falkarna
och örnarna hade det; en gång tog han till och med
tre örnungar med sig hem och höll dem en lång tid
tama. Han steg ned i järngrufvorna och trängde in i de
gamla, öfvergifna stollarna. Ett särskilt nöje för honom
var att besöka de små smälthyttorna här och där i skogarna.
Tusentals timmar tillbrakte han i handtvärkarnas värk-
städer, åhörande deras historier, betraktande deras arbeten
och efter förmåga biträdande dem däri. Han hjälpte rep-
slagaren att häckla och bråka hampan samt draga hjulet.
Han förde vid behof faderns häst till hofslagaren och

| . en = a PDA é i; Å i
FR NRO ER i Or NA Nn : . SSB AA S As En RRD SEI REN SON ERRAKA SIN
Sd sniken SENSE ä Ne AST LA RN NTE FT RP REA ARA RAR ARA -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 2 20:29:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diesterweg/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free