Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ungdomstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNGDOMSTIDEN. 7
kunnighet, filosofi och historia, och han gjorde sig, under
de tre år hans universitetslif räckte, väl förtrogen med
den tidens förnämsta författare i dessa ämnen (Cuvier,
Oken, Kant m. £fi.). Bland kamraterna var han i synner-
het känd såsom styf latinare och skicklig fäktare. Själf
brukade han e’teråt otta skämta med sin okunnighet vid
afgången från universitetet, hvilken enligt hans påstående
var så kolossal, att man därom ej kunde hafva någon
aning. Och hvad han lärt, det hade han dessutom lärt
på egen hand. Föreläsningarna vore nämligen sådana,
att studenterna vid deras slut voro just jämt upp lika
kloka som vid deras början. Hela undervisningssättet
var själlöst och mekaniskt, anlagt på att genom före-
sägande från professorernas sida och eftersägande å stu-
denternas öfverföra så mycket examenskunskaper som
möjligt från de förras minne i de senares.
Det var på grund häraf ej någon synnerligen djup
vördnad för den akademiska bildningen, som Diesterweg
förde med sig, då han 1811 vände universitetet, men ej
studierna, ryggen. Att denna vördnad sedermera ej i
någon nämnvärd grad ökades, det skulle tydligast komma
att visa sig i den fejd, hvari han jämt tjugufem år där-
efter blef invecklad.
Då Diesterweg vid tjuguett år trädde uti lifvet, stod
han ej längre i det gamla förhållandet till fadern. Redan
före deras skilsmässa hade denne understundom visat sig
svårmodig, och efter densamma hade han försjunkit i en
tungsinthet och lifsleda, som, urartande till sinnesrubbning,
varade ända till hans snart inträffade död.
Af bröderna voro tvänne jurister; den tredje, Wilhelm,
var matematiker vid lärdomsskolan i Mannheim. Till
denna stad begaf sig ock den särskilt för matematiska
studier anlagde Adolf. Till en början skaffade han sig
sitt uppehälle såsom barnalärare i en familj. Ehuru han
ingalunda tänkte för framtiden ägna sig åt skolan, bör-
jade han dock på grund af denna sin tillfälliga syssel-
sättning att redan nu hysa lifligt intresse för under-
visningsfrågan, ett intresse, som han för öfrigt hade
gemensamt med nästan hela det bildade Europa.
Det var nämligen just vid denna tid, som den store
schweiziske undervisningsreformatorn Pestalozzi stod på
höjden af sitt rykte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
