Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Diesterweg vinnes för lärarekallet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 ADOLE DIESTERWEG.
i enlighet med den naturiiga utvecklingens grundsatser.
Enär dessas store förkunnare var Pestalozzi, blef det nu
en af Diesterwegs angelägnaste omsorger att göra sig
grundligt förtrogen med denne snillrike mans upptäckter
genom studium af hans arbeten samt umgänge med hans
lärjungar.
En af de förnämste bland dessa var de Laspee, före-
ståndare för en skola i det närliggande Wiesbaden. Han
hade ursprungligen varit muraregesäll och under sina
vandringar såsom sådan kommit till Schweiz. Här fick
han höra talas om den märkvärdiga nya stjärnan på upp-
fostringskonstens himmel, och han greps då af den tanken,
att han möjligen kunde vara född till något annat än
murare. För att komma på det klara härmed begaf han
sig till Yverdon och anmälde sig hos Pestalozzi, men
denne var öfverlupen af allt slags folk och hade långt
flere lärare än han kunde sysselsätta. De Laspée var
dock ej den, som lät afvisa sig i första taget; han bad
enträget att få stanna kvar såsom — skoputsare. Detta
bifölls. En vacker dag öfverraskar honom emellertid
Pestalozzi just som han stod med örat vid nyckelhålet
till en af lärosalarna och med spänd uppmärksamhet slu-
kade den undervisning, som därinne meddelades. Mästaren
upptog nu skoputsaren bland sina närmaste lärjungar, och
han förklarade sedermera, att de Laspée var den, som
djupast tillegnat sig hans grundsatser.
Till denne egendomlige man kom Diesterweg genast
efter deras första sammanträffande i det mest innerliga för-
hållande. Så ofta det var honom möjligt begaf han sig
till hans skola i Wiesbaden för att med egna ögon lära
känna det pestalozziska undervisningssättet, och han kunde
sedan icke nog lifligt beskrifva, hvilken underbart väckande
makt hans vän utöfvade på sina lärjungar, huru han
visste sporra dem till den ifrigaste själfvärksamhet, huru
deras ögon glänste och blixtrade, huru de ansträngde sig
för att lösa de uppgifter han förelade dem och huru de
i glad oro vinkade till sig den dyrkade läraren för att
visa honom hvad de trodde sig hafva funnit. Särskilt
slog honom den formliga lidelse dessa barn lade i dagen
för hans älsklingsämne, matematiken. En olöst geome-
trisk uppgift kunde hålla hela skaran i spänning fjorton
dagar igenom, på utflykter roade de sig med att gifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
