Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Diesterweg vinnes för folkskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIESTERWEG VINNES FÖR FOLKSKOLAN. 17
sidenindustri. Hela staden var uppfyld af larmet från
de många spinnerierna, väfverierna, blekerierna, färge-
”rierna och magasinerna; hela dess Hf syntes gå upp i
den hetsande äflan efter vinning eller i den förslöande
kampen för lifvets mnödtorftiga uppehållande. Ytterlig-
heterna stodo skarpare mot hvarandra än Diesterweg
någonsin förut varit i tillfälle att bevittna: å ena sidan
de hopade rikedomarna, å andra sidan det djupaste kropps-
liga och andliga elände hos arbetaremassorna samt den
mest upprörande utsugning af de fattiga barnens späda
krafter; på ena hållet den blindaste och trälaktigaste
kyrklighet, ofta förenad med mörk pietism, fanatisk sekt-
anda och dystert grubbleri öfver det ovillkorliga nåda-
valet, på det andra den flackaste förnekelse af allt djupare
andligt lif och det lättfärdigaste hängifvande åt groft
sinnliga njutningar. Befolkningen var till sin rådande
karaktär plump och rå, och ungdomen fick från sina spä-
daste år växa upp utan tukt och omvårdnad samt var
därför beryktad för fräckhet och tygellöshet. Dessa egen-
skaper gjorde sig äfven gällande i latinskolan. Diesterwegs
arbete inom denna blef på grund häraf synnerligen tungt
och närvslitande, ett rent hästarbete, som han själf ut-
tryckte sig. Härtill kom att undervisningen där fortgick
efter gammal trall, lämnande ytterst ringa spelram för
den enskilde lärarens fria värksamhet, hvilket högligen
besvärade Diesterweg, som på grund af sin naturs ur-
sprunglighet och sin pestalozziska åskådning just i denna
fria värksamhet såg uppfostringsarbetets främsta drif-
kraft.
Till en början plågades Diesterweg äfven af en rent
yttre omständighet. Latinskolan var nämligen konkurrent
till den läroanstalt, som Wilberg förestod, och på grund häraf
var rektor Seelbach fientligt stämd mot denne. Diesterweg
kom härigenom i en högst pinsam mellanställning. Han tog
emellertid snart sitt parti, kastade hänsynen till barn-
domsvännens trångsinta afundsjuka öfver bord samt bör-
jade besöka den Wilbergska familjen — familjen, ty man
var inom densamma icke blott hos husfadern, utan fram-
för allt hos husmodern. Diesterweg blef snart som barn
i huset samt så innerligt fäst vid de båda älskvärda
makarna, att han sedan aldrig kunde tänka tillbaka på
dem utan djup rörelse och utan att känna sig liksom
: t )
AA AA AR ru LER LL LL,
RSS ARR INNER NER SSR RSENSANNTINT SST
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
