Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogsdrottningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inlärt den åt sina efterkommande. Han visste ju, att det
skulle glädja dem att veta, att de härstammade från de
världsberömda romarna.
Men naturligtvis behöver inte den främmande tro, att
någon av Pans nymfer har vandrat på denna älvstrand.
Han kan ju förstå, att en vild människostam vandrade
omkring i urskogen och att den stora älgens ryttarinna var
dotter till kungen, som behärskade dessa fattiga människor.
Och att flickan, när hon bortförde Silvius Antonius, endast
ville röva till sig hans smycken. Och att hon alls inte tänkte
på Silvius Antonius själv, hon visste väl knappast om han
var en människa som hon.
Och den resande kan ju förstå, att Silvius Antonius’ namn
inte ännu skulle ihågkommas på dessa stränder, om han
alltid hade fortfarit att vara samma narr. Han kan få höra
hur den unge romaren upprättades av olyckan och av nöden
samt att han, ifrån att vara vildarnas föraktade slav, blev
deras konung. Han var det, som gick lös på urskogen med
eld och stål. Han reste den första, fast upptimrade gården.
Han byggde skepp och odlade säd. Han lade grunden till
det stora Kungahällas härlighet.
Och när den resande hör detta, ska han se ut över nejden
med gladare blickar än förr. Ty fastän stadsgrunden är
förvandlad till fält och äng och älven är tom på seglare, är
det dock denna mark, som har låtit honom se syner ur det
försvunna och andas drömmarnas luft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
