Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur saga och häfd - Prolog vid Oehlenschlägersfesten i Lund den 14 november 1879
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag minns så grant en daggfrisk julimorgon.
Jag kom till hemmet, där Aladdin diktats.
Jag smög mig upp till luftig, ljus veranda,
där skalden tidigdags så gärna trifdes.
Jag tecknadt såg mot daggiga kastanjer
hans vackra hufvud med den friska hyn
och munnen röd och fyllig, djupblått öga,
där Valborgs kärlek skönt en gång stått speglad;
och rosendoft i morgonluft det sam.
Jag smög mig fram så tyst, men varsam fot
jag hejdade — det vore synd att störa
en skald i arialjusa morgondrömmar.
Jag vet ej hur, men snart med ens jag dock
slöt lena händer kring hans djupblå ögon —
och vackra skaldedrömmen jag bröt af.
Han visste väl, det var hans gäst från Lund.
Ty när han höjde ögat mot mig upp,
hans blick mig var så fager dikt, att ej
mig ångrar, det jag bröt hans drömmar af.
Så solvarm var den blicken, han mig gaf.
Du vet, för femti år se’n var han här.
Uppå parnassen i Laurentiidömen
jag ser Tegnér med stråligt anlet sänka
den gröna kransen kring hans svarta hår.
Jag hör den ljuse mannens veka stämma
med djupa ord ur Sveriges eget bröst,
och jag hör pukor slå, trumpeter smattra,
kanoner mala högt: det är fullbordadt.
Och jag ser tindra som i julimorgon
de djupblå ögonen, hör rösten ljuda
och fylla klangrikt alla domens hvalf
med tack till sångarbrodern och hans folk.
Och nästa dag han for. Jag minns det väl.
Det var en vacker kväll. Vid södra tullen
i djupa led stod ungdomsskaran flockad.
Och afskedsord det klang, och sången drog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
