Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
dervärdiga, abnorma. I versdiktningen framträder denna
riktning mindre ofta och mindre till sin fördel — i själva den
bundna formen ligger ju ett idealiserande drag. Den
realistiska stilens egentliga område är prosan, såsom vi sågo i
förra kapitlet, och särskilt prosaromanen, som tillåter en
mindre sträng komposition och lämnar plats för detaljer och
tillfälligheter, men där skönhetsverkan också blir mindre
direkt.
Under det att idealstilen kan råka i urartning genom
uppstyltning med sökta och retoriska uttryckssätt; kan den
realistiska bli vulgär och dess språk simpelt, uppblandat
med slang o. dyl. Om den förra kan förirra sig på det
overkligas område och även förlora den inre sanningen ur
sikte, går den senare lätt till en motsatt överdrift och
sjunker ned i det smutsiga och osunda.
Men i ett avseende mötas idealismens representanter ej
sällan med realismens: i intresset för diktningens innehåll.
Det gives visserligen realister, som hylla Fart pour
Yartuppfattningen, t. ex. Flaubert, och det är en icke ovanlig
företeelse att denna uppfattnings målsmän i stilen gärna
följa naturalismens principer. Men, såsom Zolas exempel
visar, få realisterna, genom sitt sysslande med den stora
aktuella miljön, samhället, och sin skärpta blick för dess
svagheter och lyten, gärna en samhällsförbättrande riktning,
ja, till och med tendens, och bli då, även de, idédiktare
eller moralister. Ibsen kan, sedd från denna sida, kallas
idealist: de ideala kraven stå bakom också i de senare
dramerna, fastän hans stil där blivit allt mera realistisk.
Det sista exemplet visar emellertid, att gränserna äro
svåra att draga och att det i detta avseende mellan olika
diktverk ofta blott är en gradskillnad och en motsats i teknik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
