Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
att genom människoröstens intensitets- och
modulationsför-måga låta de i språket nedlagda klang- och rytmverkningarna
komma fullt till sin rätt.
Betydelsen av språkmimiken gäller icke blott för rytmen
utan också för melodien. Under det att rytmen beror på
växlingen i trycket, den starka och svaga accenten, beror
melodien i ordet och i satsen (även) på tonväxlingen, och
denna gör sig först i det levande talet egentligt gällande. I
»tonfallet» uttalar sig ju känslan omedelbart. På melodi, rytm
och klang kan man urskilja — utan att ens tydligt höra orden
— det ena språket från det andra, ja även dialekterna; man
*
jämföre uttalet av svenskan i Finland och i Dalarna med det
i det övriga Sverige: här ha vissa starka stavelser (ex.
An-i Anna) en nedglidande och stigande ton, i Dalarnas och
Finlands dialekter däremot en enkelt fallande *). I
deklamationen blir sålunda språkmelodien av synnerlig vikt. Med
rytmen står den i intim förbindelse. Den accentuering,
satsdelarna få, är i sin växling ständigt beroende såväl av rytmen
som av melodien.
I en språklig framställnings rytmiskhet och melodi kan
ligga något specifikt betecknande för dess författare, och
man har uppvisat huru genom undersökning härav den
individuella stilen kan urskiljas 2). Särskilt har C. Zander i de
antika retorikernas språkkonst kunnat konstatera huru efter
vissa betonade språkvändningar i slutet av satsen de
övriga delarna och hela periodsystemet grupperas. Även i de
nyare språkens högprosa visar sig ofta en viss periodicitet
starkare eller svagare framträda; så också hos många svenska
författare. Man iakttar huru i satserna vissa ord genom sin
betydelse och sin ställning få en särskild höjd och styrka;
det logiska och det emotionella gå här hand i hand. Ryt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:32 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/diktdikter/0150.html
