Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
B. Rytm och melodi. Periodicitet i prosa.
Ordklangen gör sig särskilt gällande i samband med
rytmen, som utmärker växlingen av språkljudens styrka. Vi
ha sett huru det rytmiska betecknar något ursprungligt i den
mänskliga verksamheten. I varje rörelse, i all utveckling kan
iakttagas ett stigande och ett fallande. Vid arbete, vid
vandring och rodd, i lek och dans utbildas rytmen först som en
på bestämt sätt ordnad rörelse; men också för det psykiska
förloppet är den betecknande. Allt språk rör sig också i
»växling av starkt framhävda och svagare ljudpartier, vilka
senare kunna vara antingen blott undanhållna (dämpade),
i jämförelse med de framhävda, eller ock tysta» d. v. s.
utgöras av en paus (Fr. Wulff, Om värsbildning 1896);
i versschemat blir denna växling regelbunden och pauserandet
noga bestämt, såsom vi skola se.
Rytmen har emellertid icke blott en musikalisk betydelse.
1 språket, liksom i arbetet, underlättar rytmen det helas
ekonomi. I taktslagets (mer eHer mindre regelbundet) väntade
återkomst ligger det en omedelbar tillfredsställelse. Detta
har väsentligen medverkat till rytmiskheten i folklig
framställning. Redan den primitivaste poesi är ju förknippad med
en, om än omedveten, rytm. 1 upprepningen och
parallelis-men ha vi också funnit detta. Rytmen har, särskilt i rimmad
vers, även en förmåga att underlätta minnet. Så blevo hos
våra förfäder visdomsregler avfattade i poetisk (rytmisk) prosa
eller rent av i vers; formen för våra äldsta lagar, som länge
muntligen fortplantades, var på detta sätt rytmisk-musikalisk.
Rytmiska förhållanden kunna alltjämt iakttagas i vissa
slag av prosa. Här verkar dock rytmen starkast genom
mimiken, genom uttrycksfullheten i det levande talet, och
det är just deklamationens och det mimiska uttalets uppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
