Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
vers med taktvila i mitten (medräknar man denna paus samt
en paus vid versens slut, blir schemat egentligen åtta-taktigt).
Efter franskt mönster blev denna vers rådande också i
dramat, under det att den för talet vida mera naturliga
blankversen (orimmad jambisk vers med fem höjningar), som
engelsmännen och särskilt Shakespeare utbildat, icke fick
någon fast fot hos oss ännu på länge.
Det jambiska regeltvånget genomgår hela 1700-talets
poesi; och många diktare, med den granntyckte Creutz i
spetsen, måste utmönstra de daktyliskt klingande orden och
så även på detta sätt begränsa diktningens språk. Blott i
visan levde rytmens naturlighet kvar, och i Bellmans sång
utvecklade den sig — liksom språkets hela akustik — i rikedom
och styrka till en harmoni av högre slag. Så begynte,
under inflytande från England och Tyskland, en opposition
mot regeltvånget och en kamp för diktformens frihet. Sven
Lagerbring yrkade *) att den orimmade versen skulle komma
till heders och visade på Stiernhielms exempel. Och Thorild
följde honom och gav, efter mönster även från Klopstock,
själv prov på friare och orimmad vers — ofta knagglig och
tung, men stundom, såsom vi sett, mäktig av ett starkt
karaktäristiskt uttryck. Lidner, »storm- och jäsningstidens»
störste diktare hos oss, var i sin versifikation ofta
regelbunden men kunde också bryta jambens enformighet genom
versslag till och med av annan gån g (trokéiskt, daktyliskt),
då rytmen får omedelbart sluta sig till stämningen; så
framför allt i Spastaras död (ett utdrag ovan s. 102). Kellgren,
till en början en typisk representant för den ensidiga franska
klassiciteten, visade i sin senare diktning större versifikatorisk
frihet och når också i rytm och klang en hög konstnärlighet.
Som inledning till det nya århundradet står Franzéns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
