Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
det idylliskt lekande till den dräpande satiren, frän den
burleska parodien (i de Bacchanaliska ordenskapitlen) till det
djupt rörande — »en sorg i rosenrött» —, från det lätta
sorglösa skämtet till den skärande »brutna» humorn, som försöker
ett löje vid livets djupast allvarliga ögonblick, lastens
gräsligheter eller lidandets och dödens kval (»Ack, du min moder,
säj vem dig sände just till min faders säng!» etc.). »Hjärtat
mig klämmer, sorgsen jag stämmer kvinten på min fiol —
pling — plang»: ofta är det blott i tonerna som trösten
ligger. Men överallt skönjer man humoristens varma,
med-kännande blick, äkta naiv, omedelbart mänsklig. —
Humor och satir gå, såsom jag antytt, icke alltid i sär.
Blandformerna äro också här talrika. Rabelais är det stora
exemplet på humoristisk satiriker; i vår litteratur kunde man
visa på Vitalis och även på Strindberg.
Ofta behöves det satirikerns salt för att göra humoristens
anrättning smaklig. Humorn kan lätt — såsom vi se i
många s. k. humoresker — bli fadd och ljum och få en
prägel av självbelåten maklighet, en humor »i skjortärmarna»,
såsom Per Hallström kallar den.
Humoristen kan också sjunka ned i en överkänslig
självbespegling, varpå Sternes Sentimentala resa gav det
första provet (omkr. 1765). Den subjektivistiska humorn
utbildades sedan under romantiken, i Tyskland t. ex. av Jean
Paul, i Sverige av Cl. Livijn, med komiska och rörande,
banala och sublima element i bisarra övergångar och ofta
oförmedlad, ironisk blandning.
Men också utanför »den romantiska ironiens» krets vid
1800-talets början, likasom även i äldre litteraturperioder, se
vi det uppsluppna eller parodiska framträda i övergång till
eller växling med det patetiska; och hos vissa av världslitte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
