Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Först den nyare romanen, som uppbygges av ett strängare,
mera episkt kompositionssätt och låter händelserna utveckla sig
följdriktigt ur en totalidé eller koncentrera sig kring
huvudpersonen, kan göra anspråk på att vara ett konstverk (såsom
roman). Väl betinga, såsom ovan antytts, motsatserna i det
rådande kulturtillståndet och de handlande personernas olika
skådeplats avbrott i berättelsen, upptagande av nya trådar
och återknytande av förut avklippta; men både avbrotten,
episoderna och detaljutmålningarna splittra icke — rätt
använda — utan förtäta intrycket. Diktaren kan också låta
tvenne sfärer i händelseutvecklingen löpa mera parallellt,
endast här och där berörande varandra, men genom sin
verkningsfulla motsats kompletterande varandra och tillsammans
kraftigt belysande totalidén. I Tolstojs Anna Karenin t. ex.
visar hjältinnan i sitt öde den otillåtna förbindelsens olycka,
och mot henne bildar broderns vän Ljevin en sådan
motsats, då han kommer att uppenbara högheten av äktenskapets
lycka; men Anna själv upptar både kvantitativt och kvalitativt
(genom själsmålningens djup) intressets huvudpart. Detta
exempel är ett belägg också för det förhållandet, att
romanens hjälte icke behöver vara den i etiskt avseende högst
stående, men väl den som klarast uppenbarar författarens
intention.
Romanen ger en världsbild. Denna kan än vara mera
en personernas bild, än åter mera en sakernas eller idéernas.
Sakerna och idéerna giva kulturtillståndet från en mera
objektiv synpunkt, personerna från en mera subjektiv. Man
skulle därför kunna tala om kulturroman i motsats till
karaktärsroman. Till den förra skulle kunna räknas flertalet
historiska romaner samt samtids- eller samfundsromaner och
även »filosofiska» romaner; till den senare dén s. k. bildnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
