- Project Runeberg -  Dikten och Diktaren /
263

(1912) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

263

mation står den lustiga personens förvändheter eller narrens
gyckel.

Också i det engelska renässansdramat, som kulminerar
med Marlowe och Shakespeare, är stämningen ofta blandad,
såsom jag antytt. Men det rent tragiska får dock här en
hög och rik utbildning, särskilt hos Shakespeare; scenen
har ännu (från medeltiden) kvar en mycket primitiv
anordning. Liksom spanjorerna hämtar han sina ämnen från många
olika håll och visar stor rikedom och omväxling, men
vida bättre än de förstår han gestaltningens konst. Hos
honom ingå verklighetsiakttagaren och fantasimänniskan en
idealisk förening. Och överallt växer ödet fram som en
slutsats ur personlighetens egna premisser; — detta är den
nyare tragediens egentliga väsen, som först hos Shakespeare
utbildats. Han är den djupe kännaren på karaktärens och
själstillståndens område. Hans lust att måla och gestalta —
ett episkt drag, som kännetecknar den engelska andan, såsom
jag anmärkt — för honom ofta till en detaljframställning
och ett hopande av personer och situationer, som för
huvudmotivets genomförande icke synes vara nödvändigt; men
genom alla dessa drag vinner karaktäristiken i skärpa och
totalbilden i fyllighet, om än stundom handlingens ström
forsar alltför våldsamt — ett medgivande åt den tidens smak
— och de alltför täta scenväxlingarna för våra dagars tefoter
erbjuda stora svårigheter.

I koncentration och slutenhet blev tragedien, såsom ovan
visats, särskilt utbildad i Frankrike, genom Corneille och
Racine. Detta befordrades också av en mera utvecklad och
omsorgsfullt anordnad teater. En ädel måttfullhet och en
klar logisk uppbyggnad kännetecknar denna fransk-klassiska
tragedi. Endast upphöjda d. v. s. här socialt högtstående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdikter/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free