Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
humor ypperliga forutsättningar för ett scenmässigt lustspel.
Den danske dramatikern har ända från Hotbergs dagar förstått
att i sin imagination föreställa sig vad för verkan komedien
skall få på teatern; »thi», säger Just Justesen i företalet hos
Holberg, »undertiden kan den Comedie, som er lystigst at
læse, allermindst behage paa Skuepladsen; thi ved Klygter
og artige Indfald kan fattes det, som ikke kan vel beskrives,
men er noget, som gjör et Theatrum levende». Komedien
skall emellertid icke göra sig beroende av yttre apparat,
utan skall vara en »Comedie af Character», men å andra
sidan skall karaktären icke vara endast allvarsbjudande såsom
Moliéres Misantrop, utan skall ägna sig för en komisk
belysning. Just Justesen fortsätter:
Den Behag, som Folk har fundet i disse ny Stykker, rejser
sig alene af Comedierne i sig selv, saasom Autor intet har givet
for Öjnene, men alene for Orene, og ikke fordærver Comedierne
ved selsomme Presentationer, for at behage Galleriet, eller sætte
dem for meget paa Skruer, for alene at behage Logerne. De
Co-medier ere i mine Tanker de beste, som behage alle, hvorfor jeg
regner ikke Moliéres Misantrope for andet end en smuk og smidig
Samtale, men ikke for nogen god Comedie, saasom den ene Part
derudi fattes, som kaldes Festiviias, Gayeié og Kunst at komme
Folk til at lee.
D. Det borgerliga dramat, det rörande skådespelet,
»dramen». Sångspel och musikdrama.
Det inträffade någon gång på den grekiska teatern att,
i stället för satyrspelet, komiska scener inlades i ett allvarligt
drama, så t. ex. i Euripides’ Alkestis. I det indiska dramat,
som florerade några århundraden e. K., voro blandformer
vanliga, och i det högre skådespelet, t. ex. Kalidasas
Sakun-tala, är hållningen ädelt patetisk, men icke egentligen tragisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
