Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
utan mera melodramatisk och rörande med försonande eller
lycklig upplösning.
Liknande var det ofta i den europeiska medeltidens samt
även i renässansens drama, särskilt i pastoral dramat eller
herdestycket, som ger allvarliga konflikter i lekande
behandling och mot idyllisk bakgrund. Med uttrycket »komedi»
betecknades i allmänhet det världsliga skådespelet, ja stundom
såsom i Spanien dramat överhuvud. I renässansens
tragikomedier lades uppsluppna scener in i en skakande
handling, stundom utan samband med denna eller som mellanspel,
såsom vi se hos oss i Urban Hjärnes Rosimunda. Med
tragi-komedi betecknar man annars sådana som lustspel anlagda
dramer, vilka sluta tragiskt. I England hade detta skådespel
under 1500-talet utbildat sig med ämnen ur verkligheten.
Den franska estetiken renodlade emellertid åter de
dramatiska arterna och erkände blott de två redan i antiken
starkast framträdande: tragedi och komedi; den förra skulle
spela i högre sociala kretsar, den senare gärna på ett lägre
plan. Men vid en sådan sträng åtskillnad kunde man icke
bli stående; särskilt gällde detta lustspelsförfattarna, och vi
ha sett, att såväl Moliére som Holberg kunde i komisk
behandling framställa allvarliga konflikter eller skriande sociala
missförhållanden, och att den förre (i Misantropen) till och
med upptog ämnen som äro mera rörande än komiska. Det
humoristiska lustspelet blir också lätt rörande, och
sedekomedien i allmänhet närmar sig eller går rent av över i nu
ifrågavarande mellanform mellan tragedi och komedi.
I Frankrike blev också sedekomedien efter Moliére allt
mera allvarlig, så hos Nivelle de La Chaussée, och Marivaux
inlade i komedien en förfinad känsloanalys. Så kom vid
mitten av 1700-talet från det allvarliga dramats håll en ut-
E. Wrangel, Dikten och diktaren. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
