- Project Runeberg -  Dikt och Drapa /
127

(1882) Author: Emil Wichmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag höll i skären med flottan vakt,
Då berserksdrakar från fjärran trakt
Med härjning vid landet lade.

Ett bud de sade sig ha till dig,
Men följsven fingo de då i mig;
Stor tro ej till dem jag hade".

Snart Arngrims söner, berserkar tolf,
Så stolte stånda på kungssals golf
Och trotsigt den äldste talar:
Jag nämnes Hjorvard, kung Arngrims son.
Att Ingborg gilja, jag fjärran från
Nu kommit till dina salar".

»I Norges bygder, på Bolmsöborg
I glans och glädje förutan sorg
Den fagra får furstligt råda.
Jag bjuder vänskap, jag bjuder guld,
Men ger du icke den dottern huld,
Du sätter ditt land i våda".

Så blek om kinden kung Anund var.
Han stammar, söker ett ord till svar;
Då träder Hjalmar för kungen:

»Ditt land jag vaktat med mod och tro;
Än ingen ofred har stört dess ro.
Ej skrämme dig vikingungen".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdrapa/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free