Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
Ej dig jag tjänat för gunst och lön.
För första gången jag ber en bön:
Min konung och herre kära,
Skänk mig din dotter, stolts Ingeborg,
Och ingen berserk dig bringar sorg.
Så vill vid mitt lif jag svära".
Kung Anund sade, så kvald i sinn:
Så spörjen bägge af dotter min,
Hvem hällre hon själf vill äga.
Jag svär, att honom skall också jag
Som svärson älska från denna dag,
Men själf skall hon valet väga".
Stolts Ingborg satt 1 sin silfversal.
Hon svarar straks på de sändmäns tal:
,Jag sviker ej gamla vänner.
Om Hjalmar vet jag alt stort och godt.
Han är en hjälte, en kungsson blott
Den andre, så vidt jag känner”,
När svaret blifvit åt Hjorvard bragt,
I vild förbittring berserken sagt:
»Ej så skall man bort oss sända.
Om Hjalmar vågar för flickan dö,
Med mig han kämpe om fager mö
Förrn hösten har gått till ända".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
