- Project Runeberg -  Valda dikter /
173

(1895) [MARC] Author: Carl Wilhelm Böttiger With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EMMA. 17B

då rinner upp och börjar vänligt glimma
en enda stjärna. Hur sig allt förbyter!
Hur lätt nu skeppet öfver svallet flyter,
hur gladt tritoner till dess möte simma!

Den enda stjärnan — o, hvem kan hon vara?
Mig är hon himlens pärla, högsta skatten
af allt det lysande, af allt det klara:

hon visar vägen öfver svarta vatten,
hon skall mig leda genom töcknens fara,
bestråla vågen och upplysa natten.

IX.

Jag räknat er, I årets tröga tider,

er dagar, er minuter, er sekunder!

En sommar flytt, en höst, och — ljufva under —

den långa vintern äfven flyr omsider.

I hela rymden sig en vällukt sprider,
och böljan ljusnar öfver och inunder.
Snart, ur min mastkorg, ser jag gröna hinder,
ty våren kommer, kommer — livad det lider.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:05:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dikterbot/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free