Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så, offrad på sitt eget altar, lyktat
han har som tragedi sitt sagospel.
Af lof, som tadel, har det fått sin del;
men vill man söka upp den sagans fel,
ett stört blir alltid — att hon från oss flyktat.
En droppe, samlad till det vida hafvet,
nu Kellgrens tid är längese’n förbi;
och Gustafs hof, med gracerna däri,
med sina fester, all sin poesi,
det, äfven det är längese’n begrafvet.
Och nya makter nya välden styra,
och nya dagar nya timmar slå,
och allt, som kommer, lika fort skall gå;
men glänsa på vår äras stjärnhvalf må
än hvarje afton Kellgrens gyllne lyra.
Bernhard von Beskow.
Minnessång i svenska akademien 1868.
En sorgens sky har sänkt sig kring
oss ner;
hvart öga söker, men ej finner mer
den ädle siaren, som här vid bordet
i festens stund så ofta förde ordet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
