Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERNHARD VON BESKOW. 287
har dyrkat dem, ej blott till tidsfördrif,
men åt dem offrat kärnan af sitt lif.
Hur vi dem dela och hur vi dem kalla,
han har dem tjänat, har dem älskat alla,
och därför alla utan undantag
stå ’kring hans urna sörjande i dag.
Vill du mig följa till en tid som flytt,
det skönas långa sommardag i norden,
då svenska dikten flög kring vida jorden
och till ett Hellas Manhem sågs förbytt.
Du ser i skuggan där af lagerträden *
en grupp af skalder sina lyror slå,
du lyss till Davids-toner, Selma-kväden,
till Frithiofs saga lyss du helst ändå.
Där sjunger Vikingen, när stormen hviner,
där bikta Blommorna, när solen skiner,
och som ur klippan vilda forsens språng
där kväds om gråa Åsarna en sång.
En suckar med Martyrerna, en annan
om Tassos död melodiskt klaga hörs.
Där är ett lif, en täflan om hvarannan,
hvart öga brinner och hvart hjärta rörs.
Men märk den unga, sköna trubaduren,
som till de andra blyg sig sluter där;
en rikt begåfvad gunstling af naturen,
ett lyckans glada söndagsbarn han är,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
