Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och då ett hårdt ord öfver mina läppar, men jag ångrar det
genast och blir åter det gamla barnet.
»Egentligen kan jag säga, att jag blott riktigt lefde under
min TJpsalatid. Jag älskade studenterna, och studenterna älskade
mig. Jag yar student till kropp och själ. Universitetet var min
verld, studentkåren min familj. Men allt detta är nu endast en
ruin, allt är borta, allt är försvunnet. Alldeles ensam befinner
jag mig nu i min på en och samma gång rika och fattiga verld.
Men ensamheten har äfven sina sublima ögonblick. Guds himmel
hvälfver sig lika stjernklar och oändlig ännu i dag såsom förr
öfver det grafmonument, vid hvilket jag tycker mig stå. Mia
lyra var strängad af Ödmjukhet och andakt, af kärlek och bön
till den allgode Guden, rik på glöd för hela menskligheteu,
outtömlig på hänförelse för fosterlandet; min röst har ljudat vid
jubelfester, då århundraden tilltalade mig från sina kummel, vid
framtidsfester, då nya läroverk invigdes åt kommande
generationer; min väg har gått fram med vemodig lyra Öfver många
grafvar, men också jublande vid månget bröllopsaltare; och nu
vinkar mig min egen framtid — bortom graf ven.»
Och nu farväl, min gamle vän från mer än trettio år
tillbaka! Här öfverlemnar jag åt dig dina »Samlade Dikter», som
jag haft det hedrande förtroendet att ordna och utgifva i en
ny upplaga, så vidt som möjligt värdig din sångmö och den
plats, som du intager bland de stores efterföljare i vårt
tide-hvarf. Att jag der vid »utan afseenden» yttrat min tanke om
ditt skaldskap och din personlighet, är icke blott en den sanna
vänskapens rätt, utan en skyldighet mot en man, hvilken som du
tillhör våra vittra häfder, och af den, hvilken älskar sanningen
så som
din van och landsman
Upsala 1 Okt. 1880. C. R. Nyblom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
