Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Farväl, du stolta borg med tomma salar,
Der sjelfva eko redan glömt mitt namn,
Der endast vinden suckar, stormen talar,
Farväl, du jord, som tog min mor i famn!
O, snart är äfven jag till dig och henne gången
Och lefver blott som eko qvar.i sången.
»Du sköna Hellas, harpan och min klinga
Jag hänger opp uti ditt vapenkor;
Fritt må mitt namn och må min sång förklinga,
Blott du blir mäktig, segersäll och stor,
Stig upp med dina gamla minnen utur gruset,
Ett nyfödt hem för friheten och ljuset!
»Athen, slå ut i yppig knopp och blomma
De forna tiders lif och glans och sång!
Från fjerran skola vise till dig komma
Och söka gudasvar ännu en gång
Och gå med Plato i de stilla lagerlunder
Och höra vishetens och lifvets under.
»Det går en feberryckning genom tiden,
Och folk och troner skakas utaf den.
Var derför ’redo, Hellas, och i striden
Låt ditt Europa känna dig igen!
Spartaner-börd naturen åt din ungdoin gifvit
Och adelsbrefvet på dess panna skrifvit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
