Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det skall ej falla, hjeltestora qvinna;
Jag viger mig vid Sverige i,din borg!
Ännu dess folk skall bragd och ära vinna
Och tvätta från sin sköld all skymf och sorg.
Fast rimdt omkring oss vreda åskor rasa,
Min sak är Guds: —mitt namn är Gustaf Yasa.»
Nu sprang ett leende af varma strålar
På Annas liljebleka panna opp;
Nu hennes ande tusen taflor målar
Med färger, glödande af nytändt hopp.
I lampans halfdag rörd hon dignar neder,
Och Gud för Sveriges unge hjelte beder:
»Gud! Dig jag tackar, att jag nu fått skåda
Det hopp, som hägrat länge för min syn;
Med samma tro vi älska Sverige båda,
Men han som sol går fram ur morgonskyn. —
Nu kan jag slockna glad. — Kom, död! Kom, fasa!
För Sverige råder Gud och — Gustaf Yasa.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
