Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL SVERIGES OCH NORGES KONUNG.
Den 9 Juli 1859.
Min konung, ej för guld och gods och ära
På minnets gr af jag stämmer hoppets sång;
Men djupt föraktar jag den lösa lära,
Som ej har rum i bröstet på en gång
För kung och land, — som hardt när glömt att vörda
Det heliga i sanning och i rätt,
Som anser tacksamheten för en börda
Och kärleken blott för ett talesätt.
Nej, aldrig, aldrig får< en nordisk luta
De vidrigt fula tonerna slå an;
Ty hennes mål är till sitt hjerta sluta,
Hvad stolt i handling, lif och dikt hon fann;
Ty annars, om ock gudaboret snille,
Hon blir ändå en afgrundslik dämon,
Som smutsar ned, hvad hon beröra ville,
Båd’ kung och folk, båd’ altare och tron.
Blott kraft och ljus och skönhet må han andas,.
Den manliga, den friska, svenska sång.
Hvad som besmittadt är, må aldrig blandas
Uti hans gudomsstarka böljors gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
