- Project Runeberg -  Samlade dikter. / Förra delen /
332

Author: Johan Nybom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

O Gud, livad hon» tyckte, att lifvet var skönt,
Af glädjen och sången och blommorna krönt,
När ungdomens svanhvita segel med lust

Gå mot fjerran kust!

När tanke och känsla djupt smälta i bön,
Och hoppet gör lustfärd på speglande sjön,
Hur gladt då få tälja i skönhetens vår
Sitt sjuttonde år!

Men sjutton år kunna ock sörja ibland,
När moln vilja gömma det heliga land,
Dit drömmarnes dufvor så skygga ses fly
På hvar aftonsky.

När Anna i skymmande parkerna går
Och hör, hur det lockar i kronornas vår,
Då stiger hon djupt ner i minnenas dal,
Som en näktergal.

Och klagar och tänker så ljuft på sin vän,

Som lofvade komma så hastigt igen

Till kärleken, Anna och barndomens verld

Från sin ledungsfärd.

Skön Anna hon plockar båd’ ax och strå
-Och stundom för minnet en blomma också;
Den blomman blir rikt utaf tårperlor krönt, —
Hur sorgligt, men skönt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:05:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktnybom/1/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free