Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hösten.
aturen tyst och tankfull står,
Och himlen som en enda tår
Tung hänger öfver gula lunder;
Och vreda stormar nu gå fram,
Der nyss ett snöhvitt segel sam
I doftuppfylda sommarstunder.
Dock — hösten är ock rik och huld;
Med ax och frukter utaf guld
Invid sitt moderliga hjerta,
Med kraft och saft, med must och merg
Han fyller sina fält och berg
Och tiger endast med sin — smärta.
Det är en mogen, idog tid.
Ett lif af lidande och strid,
En trogen bild af mannasinnet.
Det pröfvade af jern och stål,
Som mycket kan och mycket tål,
Och lefver, lider mest i — minnet.
Du menskolifvets mogna höst,
Du mandom, med ditt öppna bröst,
Af många ärr och dygder prydda!
Som gyllne skörd på höstlig jord,
Och kraftfull, som en storm i nord,
Du fylle både slott och hydda!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
